Psaltaren 65

1 För sångmästaren; en psalm; en sång av David. Gud, dig lovar man i stillhet i Sion, och till dig får man infria löfte.

Al Vencedor: Salmo de David, Canción. En ti reposa la alabanza, oh Dios, en Sión; y a ti se pagará el voto.

2 Du som hör bön, till dig kommer allt kött.

Tú oyes la oración; a ti vendrá toda carne.

3 Mina missgärningar voro mig övermäktiga; men du förlåter våra överträdelser.

Palabras de iniquidades me sobrepujaron; mas nuestras rebeliones tú las limpiarás.

4 Säll är den som du utväljer och låter komma till dig, så att han får bo i dina gårdar. Må vi få mätta oss med det goda i ditt hus, det heliga i ditt tempel.

Dichoso el que tú escogieres, e hicieres llegar para que habite en tus atrios; seremos saciados del bien de tu Casa, de tu santo templo.

5 Med underbara gärningar bönhör du oss i rättfärdighet, du vår frälsnings Gud, du som är en tillflykt för alla jordens ändar och för havet i fjärran;

Con tremendas cosas, nos oirás en justicia, oh Dios de nuestra salud, esperanza de todos los fines de la tierra, y las lejuras del mar.

6 du som gör bergen fasta genom din kraft, ty du är omgjordad med makt;

Tú, el que afirma los montes con su potencia, ceñido de valentía.

7 du som stillar havens brus, deras böljors brus och folkens larm.

El que amansa el estruendo de los mares, el estruendo de sus ondas, y el alboroto de los gentiles.

8 De som bo vid jordens ändar häpna för dina tecken; österland och västerland uppfyller du med jubel.

Y los habitadores de los fines de la tierra temen de tus maravillas; que haces alegrar las salidas de la mañana y de la tarde.

9 Du låter dig vårda om landet och giver det överflöd, rikedom i ymnigt mått; Guds källa har vatten till fyllest. Du bereder säd åt människorna, när du så bereder jorden.

Visitas la tierra, y desde que la has hecho desear mucho, la enriqueces con el Río de Dios lleno de aguas; preparas el grano de ellos, porque así la ordenaste.

10 Dess fåror vattnar du, du jämnar det som är upplöjt; med regnskurar uppmjukar du den, det som växer därpå välsignar du.

Embriagas sus surcos, haces descender el agua en sus regaderas; la ablandas con lluvias, bendices sus renuevos.

11 Du kröner året med ditt goda, och dina spår drypa av fetma.

Tú coronas el año de tus bienes; y tus nubes destilan grosura.

12 Betesmarkerna i öknen drypa, och höjderna omgjorda sig med fröjd.

Destilan sobre las habitaciones del desierto; y los collados se ciñen de alegría.

13 Ängarna hölja sig i hjordar, och dalarna betäckas med säd; man höjer jubelrop och sjunger.

Se visten los llanos de ovejas, y los valles se cubren de grano; dan voces de júbilo, y aun cantan.