Psaltaren 65

1 För sångmästaren; en psalm; en sång av David. Gud, dig lovar man i stillhet i Sion, och till dig får man infria löfte.

Til songmeisteren; ein salme av David, ein song. Gud, dei er stille for deg og prisar deg på Sion, og dei gjev deg det dei hev lova.

2 Du som hör bön, till dig kommer allt kött.

Du som høyrer bøner, til deg kjem alt kjøt.

3 Mina missgärningar voro mig övermäktiga; men du förlåter våra överträdelser.

Når misgjerningar hev vorte for sterke for meg, so forlet du våre forbrot.

4 Säll är den som du utväljer och låter komma till dig, så att han får bo i dina gårdar. Må vi få mätta oss med det goda i ditt hus, det heliga i ditt tempel.

Sæl er den som du vel ut og let koma nær, so han bur i dine fyregardar; me vil metta oss med det gode i ditt hus, ditt heilage tempel.

5 Med underbara gärningar bönhör du oss i rättfärdighet, du vår frälsnings Gud, du som är en tillflykt för alla jordens ändar och för havet i fjärran;

Med skræmelege gjerningar bønhøyrer du oss i rettferd, du, vår Frelse-Gud, ei livd for alle heimsens endar og havet langt burte.

6 du som gör bergen fasta genom din kraft, ty du är omgjordad med makt;

Han gjer fjelli faste med si kraft, gyrd med velde.

7 du som stillar havens brus, deras böljors brus och folkens larm.

Han døyver havsens dur, bylgjeduren og bråket av folkeslagi.

8 De som bo vid jordens ändar häpna för dina tecken; österland och västerland uppfyller du med jubel.

Og dei som bur ved endarne av jordi, ræddast for dine teikn, heimen for morgon og kveld fyller du med lovsong.

9 Du låter dig vårda om landet och giver det överflöd, rikedom i ymnigt mått; Guds källa har vatten till fyllest. Du bereder säd åt människorna, när du så bereder jorden.

Du hev gjesta jordi og gjeve henne ovnøgd, du hev gjort henne ovleg rik, Guds bekk er full av vatn. Du hev laga til korn for folk, for soleis laga du jordi til.

10 Dess fåror vattnar du, du jämnar det som är upplöjt; med regnskurar uppmjukar du den, det som växer därpå välsignar du.

Du vatna hennar plogforer, jamna dei med upp-pløgde åkrar, du bløytte henne med regnskurer, velsigna hennar grøda.

11 Du kröner året med ditt goda, och dina spår drypa av fetma.

Du hev krynt ditt gode år, og dine fotspor dryp av feitt.

12 Betesmarkerna i öknen drypa, och höjderna omgjorda sig med fröjd.

Beiti i øydemarki dryp, og haugarne gyrdar seg med lovsong.

13 Ängarna hölja sig i hjordar, och dalarna betäckas med säd; man höjer jubelrop och sjunger.

Engjarne er klædde med sauer, og dalarne er fyllte med korn; folk fegnast og syng.