< Psaltaren 65 >
1 För sångmästaren; en psalm; en sång av David. Gud, dig lovar man i stillhet i Sion, och till dig får man infria löfte.
In finem, Psalmus David, Canticum Hieremiæ, et Ezechielis populo transmigrationis, cum inciperent exire. Te decet hymnus Deus in Sion: et tibi reddetur votum in Ierusalem.
2 Du som hör bön, till dig kommer allt kött.
Exaudi orationem meam: ad te omnis caro veniet.
3 Mina missgärningar voro mig övermäktiga; men du förlåter våra överträdelser.
Verba iniquorum prævaluerunt super nos: et impietatibus nostris tu propitiaberis.
4 Säll är den som du utväljer och låter komma till dig, så att han får bo i dina gårdar. Må vi få mätta oss med det goda i ditt hus, det heliga i ditt tempel.
Beatus, quem elegisti, et assumpsisti: inhabitabit in atriis tuis. Replebimur in bonis domus tuæ: sanctum est templum tuum,
5 Med underbara gärningar bönhör du oss i rättfärdighet, du vår frälsnings Gud, du som är en tillflykt för alla jordens ändar och för havet i fjärran;
mirabile in æquitate. Exaudi nos Deus salutaris noster, spes omnium finium terræ, et in mari longe.
6 du som gör bergen fasta genom din kraft, ty du är omgjordad med makt;
Præparans montes in virtute tua, accinctus potentia:
7 du som stillar havens brus, deras böljors brus och folkens larm.
qui conturbas profundum maris sonum fluctuum eius. Turbabuntur gentes,
8 De som bo vid jordens ändar häpna för dina tecken; österland och västerland uppfyller du med jubel.
et timebunt qui habitant terminos a signis tuis: exitus matutini et vespere delectabis.
9 Du låter dig vårda om landet och giver det överflöd, rikedom i ymnigt mått; Guds källa har vatten till fyllest. Du bereder säd åt människorna, när du så bereder jorden.
Visitasti terram et inebriasti eam: multiplicasti locupletare eam. Flumen Dei repletum est aquis, parasti cibum illorum: quoniam ita est præparatio eius.
10 Dess fåror vattnar du, du jämnar det som är upplöjt; med regnskurar uppmjukar du den, det som växer därpå välsignar du.
Rivos eius inebria, multiplica genimina eius: in stillicidiis eius lætabitur germinans.
11 Du kröner året med ditt goda, och dina spår drypa av fetma.
Benedices coronæ anni benignitatis tuæ: et campi tui replebuntur ubertate.
12 Betesmarkerna i öknen drypa, och höjderna omgjorda sig med fröjd.
Pinguescent speciosa deserti: et exultatione colles accingentur.
13 Ängarna hölja sig i hjordar, och dalarna betäckas med säd; man höjer jubelrop och sjunger.
Induti sunt arietes ovium, et valles abundabunt frumento: clamabunt, etenim hymnum dicent.