Psaltaren 63

1 En psalm av David, när han var i Juda öken. Gud, du är min Gud, bittida söker jag dig; min själ törstar efter dig, min kropp längtar efter dig, i ett torrt land, som försmäktar utan vatten.

Yahuda kırlarında bulunduğu zaman - Davut'un mezmuru Ey Tanrı, sensin benim Tanrım, Seni çok özlüyorum, Canım sana susamış, Kurak, yorucu, susuz bir diyarda, Bütün varlığımla seni arıyorum.

2 Så skådar jag nu efter dig i helgedomen, för att få se din makt och ära.

Kutsal yerde baktım sana, Gücünü, görkemini görmek için.

3 Ty din nåd är bättre än liv; mina läppar skola prisa dig.

Senin sevgin yaşamdan iyidir, Bu yüzden dudaklarım seni yüceltir.

4 Så skall jag då lova dig, så länge jag lever; i ditt namn skall jag upplyfta mina händer.

Ömrümce sana övgüler sunacağım, Senin adınla ellerimi kaldıracağım.

5 Min själ varder mättad såsom av märg och fett; och med jublande läppar lovsjunger min mun,

Zengin yiyeceklere doyarcasına doyacağım sana, Şakıyan dudaklarla ağzım sana övgüler sunacak.

6 när jag kommer ihåg dig på mitt läger och under nattens väkter tänker på dig.

Yatağıma uzanınca seni anarım, Gece boyunca derin derin seni düşünürüm.

7 Ty du är min hjälp, och under dina vingars skumma jublar jag.

Çünkü sen bana yardımcı oldun, Kanatlarının gölgesinde sevincimi dile getiririm.

8 Min själ håller sig intill dig; din högra hand uppehåller mig.

Canım sana sımsıkı sarılır, Sağ elin bana destek olur.

9 Men dessa som stå efter mitt liv och vilja fördärva det, de skola fara ned i jordens djup.

Ama canımı almak isteyenler, Yerin derinliklerine inecek,

10 De skola givas till pris åt svärdet, rovdjurs byte skola de varda.

Kılıcın ağzına atılacak, Çakallara yem olacak.

11 Men konungen skall glädja sig i Gud; berömma sig skall var och en som svär vid honom, ty de lögnaktigas mun skall varda tillstoppad.

Kralsa Tanrı'da sevinç bulacak. Tanrı'nın adıyla ant içenlerin hepsi övünecek, Yalancıların ağzıysa kapanacak.