Psaltaren 63

1 En psalm av David, när han var i Juda öken. Gud, du är min Gud, bittida söker jag dig; min själ törstar efter dig, min kropp längtar efter dig, i ett torrt land, som försmäktar utan vatten.

Salmo de David, estando en el desierto de Judá. DIOS, Dios mío eres tú: levantaréme á ti de mañana: mi alma tiene sed de ti, mi carne te desea, en tierra de sequedad y transida sin aguas;

2 Så skådar jag nu efter dig i helgedomen, för att få se din makt och ära.

Para ver tu fortaleza y tu gloria, así como te he mirado en el santuario.

3 Ty din nåd är bättre än liv; mina läppar skola prisa dig.

Porque mejor es tu misericordia que la vida: mis labios te alabarán.

4 Så skall jag då lova dig, så länge jag lever; i ditt namn skall jag upplyfta mina händer.

Así te bendeciré en mi vida: en tu nombre alzaré mis manos.

5 Min själ varder mättad såsom av märg och fett; och med jublande läppar lovsjunger min mun,

Como de meollo y de grosura será saciada mi alma; y con labios de júbilo te alabará mi boca,

6 när jag kommer ihåg dig på mitt läger och under nattens väkter tänker på dig.

Cuando me acordaré de ti en mi lecho, [cuando] meditaré de ti en las velas de la noche.

7 Ty du är min hjälp, och under dina vingars skumma jublar jag.

Porque has sido mi socorro; y [así] en la sombra de tus alas me regocijaré.

8 Min själ håller sig intill dig; din högra hand uppehåller mig.

Está mi alma apegada á ti: tu diestra me ha sostenido.

9 Men dessa som stå efter mitt liv och vilja fördärva det, de skola fara ned i jordens djup.

Mas los que para destrucción buscaron mi alma, caerán en los sitios bajos de la tierra.

10 De skola givas till pris åt svärdet, rovdjurs byte skola de varda.

Destruiránlos á filo de espada; serán porción de las zorras.

11 Men konungen skall glädja sig i Gud; berömma sig skall var och en som svär vid honom, ty de lögnaktigas mun skall varda tillstoppad.

Empero el rey se alegrará en Dios; será alabado cualquiera que por él jura: porque la boca de los que hablan mentira, será cerrada.