Psaltaren 63

1 En psalm av David, när han var i Juda öken. Gud, du är min Gud, bittida söker jag dig; min själ törstar efter dig, min kropp längtar efter dig, i ett torrt land, som försmäktar utan vatten.

Kot komui ai Kot, nin soran i kin piridang komui. Ngen i kin inong iong komui. Pali war ai kin inong iong komui nan sap madekong o mongedi, wasa me sota pil mi ia.

2 Så skådar jag nu efter dig i helgedomen, för att få se din makt och ära.

I wasa i kin tamanda komui nan sapwilim omui tanpas im saraui, pwe i men kilang omui manaman o lingan.

3 Ty din nåd är bättre än liv; mina läppar skola prisa dig.

Pwe omui kalangan mau sang maur; kil en au ai kin kapinga komui.

4 Så skall jag då lova dig, så länge jag lever; i ditt namn skall jag upplyfta mina händer.

I wasa i inong iong kapinga komui arain ai maur, o men pokada pa i kat ni mar omui.

5 Min själ varder mättad såsom av märg och fett; och med jublande läppar lovsjunger min mun,

I me pan kaperen pan ngen i o ai popol, ma i pan kak kapinga komui ki au ai kaperen.

6 när jag kommer ihåg dig på mitt läger och under nattens väkter tänker på dig.

Ni ai kin wendi pon los, i kin madamadaua duen komui, o ni ai pirida, i kin lokelokaia duen komui.

7 Ty du är min hjälp, och under dina vingars skumma jublar jag.

Pwe komui sauas pa i, o pan mot en lim omui kan i kin ngisingis.

8 Min själ håller sig intill dig; din högra hand uppehåller mig.

Ngen i kin tengidi ong komui; lim omui pali maun kin apapwali ia.

9 Men dessa som stå efter mitt liv och vilja fördärva det, de skola fara ned i jordens djup.

A irail me masamasan ia, pwen saik ia di, pan lokidokila pan sappa.

10 De skola givas till pris åt svärdet, rovdjurs byte skola de varda.

Re pan pupedi ong nan kodlas, o kidi en wel pan kang ir ala;

11 Men konungen skall glädja sig i Gud; berömma sig skall var och en som svär vid honom, ty de lögnaktigas mun skall varda tillstoppad.

A nanmarki pan peren kida Kot. Me kin kaula ong i, pan pwaida, pwe au en me likam akan pan pena pinla.