< Psaltaren 63 >

1 En psalm av David, när han var i Juda öken. Gud, du är min Gud, bittida söker jag dig; min själ törstar efter dig, min kropp längtar efter dig, i ett torrt land, som försmäktar utan vatten.
زەبوورێکی داودە کاتێک لە چۆڵەوانی یەهودا بوو. ئەی خودایە، تۆ خودای منی، بە پەرۆشم بۆت، گیانم تینووی تۆیە، جەستەم شەیدای تۆیە، لە خاکێکی وشک و ماندوو و بێ ئاو.
2 Så skådar jag nu efter dig i helgedomen, för att få se din makt och ära.
لە پیرۆزگاکە سەیرم کردوویت و هێز و شکۆمەندی تۆم بینیوە.
3 Ty din nåd är bättre än liv; mina läppar skola prisa dig.
لەبەر ئەوەی خۆشەویستییە نەگۆڕەکەت لە ژیان باشترە، لێوەکانم ستایشت دەکەن.
4 Så skall jag då lova dig, så länge jag lever; i ditt namn skall jag upplyfta mina händer.
بە درێژایی ژیانم ستایشت دەکەم، بە ناوی تۆوە دەستم بەرز دەکەمەوە.
5 Min själ varder mättad såsom av märg och fett; och med jublande läppar lovsjunger min mun,
گیانم تێر دەبێت وەک ئەوەی بە دوگ و چەوری، بە لێوی شادمانەوە دەمم ستایشت دەکات.
6 när jag kommer ihåg dig på mitt läger och under nattens väkter tänker på dig.
لەناو نوێنەکەم یادی تۆ دەکەم، بە درێژایی شەو بیر لە تۆ دەکەمەوە،
7 Ty du är min hjälp, och under dina vingars skumma jublar jag.
چونکە تۆ هاریکارم بوویت، لەژێر سێبەری باڵەکانت گۆرانی دەڵێم.
8 Min själ håller sig intill dig; din högra hand uppehåller mig.
گیانم بە تۆوە بەندە، دەستی ڕاستی تۆ پشتم دەگرێت.
9 Men dessa som stå efter mitt liv och vilja fördärva det, de skola fara ned i jordens djup.
بەڵام ئەوانەی بۆ کوشتنی من دەگەڕێن لەناودەچن، بەرەو ناخی زەوی شۆڕ دەبنەوە.
10 De skola givas till pris åt svärdet, rovdjurs byte skola de varda.
ئەوانە بە دەمی شمشێر دەسپێردرێن و دەبن بە خۆراکی چەقەڵ.
11 Men konungen skall glädja sig i Gud; berömma sig skall var och en som svär vid honom, ty de lögnaktigas mun skall varda tillstoppad.
بەڵام پاشا بە خودا دڵخۆش دەبێت، هەموو ئەوانەی سوێند بە خودا دەخۆن ستایشی دەکەن، چونکە دەمی درۆزنان دادەخرێت.

< Psaltaren 63 >