< Psaltaren 63 >
1 En psalm av David, när han var i Juda öken. Gud, du är min Gud, bittida söker jag dig; min själ törstar efter dig, min kropp längtar efter dig, i ett torrt land, som försmäktar utan vatten.
O God, you are my God; early will I seek you: my soul thirsts for you, my flesh longs for you in a dry and thirsty land, where no water is;
2 Så skådar jag nu efter dig i helgedomen, för att få se din makt och ära.
To see your power and your glory, so as I have seen you in the sanctuary.
3 Ty din nåd är bättre än liv; mina läppar skola prisa dig.
Because your loving kindness is better than life, my lips shall praise you.
4 Så skall jag då lova dig, så länge jag lever; i ditt namn skall jag upplyfta mina händer.
Thus will I bless you while I live: I will lift up my hands in your name.
5 Min själ varder mättad såsom av märg och fett; och med jublande läppar lovsjunger min mun,
My soul shall be satisfied as with marrow and fatness; and my mouth shall praise you with joyful lips:
6 när jag kommer ihåg dig på mitt läger och under nattens väkter tänker på dig.
When I remember you upon my bed, and meditate on you in the night watches.
7 Ty du är min hjälp, och under dina vingars skumma jublar jag.
Because you have been my help, therefore in the shadow of your wings will I rejoice.
8 Min själ håller sig intill dig; din högra hand uppehåller mig.
My soul follows hard after you: your right hand upholds me.
9 Men dessa som stå efter mitt liv och vilja fördärva det, de skola fara ned i jordens djup.
But those that seek my soul, to destroy it, shall go into the lower parts of the earth.
10 De skola givas till pris åt svärdet, rovdjurs byte skola de varda.
They shall fall by the sword: they shall be a portion for foxes.
11 Men konungen skall glädja sig i Gud; berömma sig skall var och en som svär vid honom, ty de lögnaktigas mun skall varda tillstoppad.
But the king shall rejoice in God; every one that swears by him shall glory: but the mouth of them that speak lies shall be stopped.