Psaltaren 62
1 För sångmästaren, till Jedutun; en psalm av David. Allenast hos Gud söker min själ sin ro; från honom kommer min frälsning.
Solo en ʼElohim se aquieta mi alma. De Él viene mi salvación.
2 Allenast han är min klippa och min frälsning, min borg, jag skall ej mycket vackla.
Solo Él es mi Roca, mi Salvación, mi Refugio. No seré grandemente sacudido.
3 Huru länge viljen I rasa mot denne man, samfällt slå honom ned, såsom vore han en lutande vägg, en sönderbräckt mur?
¿Hasta cuándo atacarán a un hombre todos juntos para matarlo, Para derribarlo como a un muro desplomado o a una cerca insegura?
4 De rådslå allenast om att stöta honom ned från hans höjd, de hava behag till lögn; med munnen välsigna de, men i sitt innersta förbanna de. (Sela)
Solo consultan para derribarlo de su alta posición. Se deleitan en la falsedad. Bendicen con su boca, Pero maldicen en su interior. (Selah)
5 Allenast i Gud må du hava din ro, min själ; ty från honom kommer mitt hopp.
Solo en ʼElohim cálmate, alma mía, Porque de Él viene mi esperanza.
6 Allenast han är min klippa och min frälsning, min borg, jag skall icke vackla.
Solo Él es mi Roca, mi Salvación, mi alto Refugio. No seré sacudido.
7 Hos Gud är min frälsning och min ära; min starka klippa, min tillflykt har jag i Gud.
En ʼElohim está mi salvación y mi gloria. La Roca de mi fortaleza, Mi Refugio está en ʼElohim.
8 Förtrösta på honom alltid, du folk; utgjuten för honom edra hjärtan. Gud är vår tillflykt. (Sela)
Oh pueblo, confíen en Él en todo tiempo. Derramen su corazón ante Él. ʼElohim es nuestro Refugio. (Selah)
9 Allenast ett intet äro människors barn, myndiga herrar fåfänglighet; i vågskålen äro de för lätta, mindre än intet äro de allasammans.
Los hombres de bajo grado son solo vanidad. Y los hombres de alto rango son una mentira. Puestos en balanza suben, Juntos son más livianos que un soplo.
10 Förliten eder icke på orätt vinning, sätten icke ett fåfängligt hopp till rov: om ock eder rikedom växer, så akten icke därpå.
No confíen en la opresión, Ni se envanezcan en el robo. Si se aumentan las riquezas, No fijen el corazón en ellas.
11 En gång har Gud sagt det, ja, två gånger har jag hört det, att hos Gud är makten;
Una vez habló ʼElohim. Dos veces oí esto: Que el poder es de ʼElohim.
12 och hos dig, Herre, är nåd. Ty du vedergäller var och en efter hans gärningar.
La misericordia es tuya, oh ʼAdonay, Porque Tú pagas a cada uno según su obra.
