< Psaltaren 62 >
1 För sångmästaren, till Jedutun; en psalm av David. Allenast hos Gud söker min själ sin ro; från honom kommer min frälsning.
Truly my soul waiteth upon Elohim: from him cometh my salvation.
2 Allenast han är min klippa och min frälsning, min borg, jag skall ej mycket vackla.
He only is my rock and my salvation; he is my defence; I shall not be greatly moved.
3 Huru länge viljen I rasa mot denne man, samfällt slå honom ned, såsom vore han en lutande vägg, en sönderbräckt mur?
How long will ye imagine mischief against a man? ye shall be slain all of you: as a bowing wall shall ye be, and as a tottering fence.
4 De rådslå allenast om att stöta honom ned från hans höjd, de hava behag till lögn; med munnen välsigna de, men i sitt innersta förbanna de. (Sela)
They only consult to cast him down from his excellency: they delight in lies: they bless with their mouth, but they curse inwardly. (Selah)
5 Allenast i Gud må du hava din ro, min själ; ty från honom kommer mitt hopp.
My soul, wait thou only upon Elohim; for my expectation is from him.
6 Allenast han är min klippa och min frälsning, min borg, jag skall icke vackla.
He only is my rock and my salvation: he is my defence; I shall not be moved.
7 Hos Gud är min frälsning och min ära; min starka klippa, min tillflykt har jag i Gud.
In Elohim is my salvation and my glory: the rock of my strength, and my refuge, is in Elohim.
8 Förtrösta på honom alltid, du folk; utgjuten för honom edra hjärtan. Gud är vår tillflykt. (Sela)
Trust in him at all times; ye people, pour out your heart before him: Elohim is a refuge for us. (Selah)
9 Allenast ett intet äro människors barn, myndiga herrar fåfänglighet; i vågskålen äro de för lätta, mindre än intet äro de allasammans.
Surely men of low degree are vanity, and men of high degree are a lie: to be laid in the balance, they are altogether lighter than vanity.
10 Förliten eder icke på orätt vinning, sätten icke ett fåfängligt hopp till rov: om ock eder rikedom växer, så akten icke därpå.
Trust not in oppression, and become not vain in robbery: if riches increase, set not your heart upon them.
11 En gång har Gud sagt det, ja, två gånger har jag hört det, att hos Gud är makten;
Elohim hath spoken once; twice have I heard this; that power belongeth unto Elohim.
12 och hos dig, Herre, är nåd. Ty du vedergäller var och en efter hans gärningar.
Also unto thee, O YHWH, belongeth mercy: for thou renderest to every man according to his work.