Psaltaren 61

1 För sångmästaren, till strängaspel; av David. Hör, o Gud, mitt rop, akta på min bön.

Müzik şefi için - Telli sazlarla - Davut'un mezmuru Ey Tanrı, yakarışımı işit, Duama kulak ver!

2 Från jordens ända ropar jag till dig, ty mitt hjärta försmäktar; för mig upp på en klippa, som är mig alltför hög.

Sana seslenirim yeryüzünün öbür ucundan, Yüreğime hüzün çökünce. Erişemeyeceğim yüksek bir kayaya çıkar beni,

3 Ty du är min tillflykt, ett starkt torn mot fienden.

Çünkü sen benim için sığınak, Düşmana karşı güçlü bir kule oldun.

4 Låt mig bo i din hydda evinnerligen; under dina vingars beskärm tager jag min tillflykt. (Sela)

Çadırında sonsuza dek oturmak Ve kanatlarının gölgesine sığınmak isterim. (Sela)

5 Ty du, o Gud, hör mina löften, åt dem som frukta ditt namn giver du en arvedel.

Çünkü sen, ey Tanrı, adaklarımı duydun, Adından korkanların mirasını bana verdin.

6 Du förökar konungens dagar; hans år skola vara från släkte till släkte.

Kralın günlerine gün kat, Yılları yüzyıllar olsun!

7 Må han sitta på sin tron inför Gud evinnerligen; låt nåd och trofasthet bevara honom.

Tanrı'nın huzurunda sonsuza dek tahtında otursun; Onu sevgin ve sadakatinle koru!

8 Då skall jag lovsjunga ditt namn till evig tid, i det jag får infria mina löften dag efter dag.

O zaman adını hep ilahilerle öveceğim, Her gün adaklarımı yerine getireceğim.