Psaltaren 61

1 För sångmästaren, till strängaspel; av David. Hör, o Gud, mitt rop, akta på min bön.

Oh ʼElohim, oye mi clamor. Atiende mi súplica.

2 Från jordens ända ropar jag till dig, ty mitt hjärta försmäktar; för mig upp på en klippa, som är mig alltför hög.

Cuando mi corazón desmaya, Clamo a Ti desde el extremo de la tierra: Llévame a la Roca que es más alta que yo.

3 Ty du är min tillflykt, ett starkt torn mot fienden.

Porque Tú fuiste mi Refugio, Torre fuerte contra el enemigo.

4 Låt mig bo i din hydda evinnerligen; under dina vingars beskärm tager jag min tillflykt. (Sela)

Permite que yo viva en tu Tabernáculo para siempre Y que me refugie al amparo de tus alas. (Selah)

5 Ty du, o Gud, hör mina löften, åt dem som frukta ditt namn giver du en arvedel.

Porque Tú, ʼElohim, oíste mis votos. Diste heredad a los que temen tu Nombre.

6 Du förökar konungens dagar; hans år skola vara från släkte till släkte.

Prolongarás la vida del rey. Sus años serán como muchas generaciones.

7 Må han sitta på sin tron inför Gud evinnerligen; låt nåd och trofasthet bevara honom.

Estará para siempre delante de ʼElohim. Prepara misericordia y verdad para que lo preserven.

8 Då skall jag lovsjunga ditt namn till evig tid, i det jag får infria mina löften dag efter dag.

Así cantaré alabanza a tu Nombre para siempre, A fin de pagar mis votos cada día.