< Psaltaren 61 >
1 För sångmästaren, till strängaspel; av David. Hör, o Gud, mitt rop, akta på min bön.
In finem, In hymnis David. Exaudi Deus deprecationem meam: intende orationi meæ.
2 Från jordens ända ropar jag till dig, ty mitt hjärta försmäktar; för mig upp på en klippa, som är mig alltför hög.
A finibus terræ ad te clamavi: dum anxiaretur cor meum, in petra exaltasti me. Deduxisti me,
3 Ty du är min tillflykt, ett starkt torn mot fienden.
quia factus es spes mea: turris fortitudinis a facie inimici.
4 Låt mig bo i din hydda evinnerligen; under dina vingars beskärm tager jag min tillflykt. (Sela)
Inhabitabo in tabernaculo tuo in sæcula: protegar in velamento alarum tuarum.
5 Ty du, o Gud, hör mina löften, åt dem som frukta ditt namn giver du en arvedel.
Quoniam tu Deus meus exaudisti orationem meam: dedisti hereditatem timentibus nomen tuum.
6 Du förökar konungens dagar; hans år skola vara från släkte till släkte.
Dies super dies regis adiicies: annos eius usque in diem generationis et generationis.
7 Må han sitta på sin tron inför Gud evinnerligen; låt nåd och trofasthet bevara honom.
Permanet in æternum in conspectu Dei: misericordiam et veritatem eius quis requiret?
8 Då skall jag lovsjunga ditt namn till evig tid, i det jag får infria mina löften dag efter dag.
Sic psalmum dicam nomini tuo in sæculum sæculi: ut reddam vota mea de die in diem.