Psaltaren 61

1 För sångmästaren, till strängaspel; av David. Hör, o Gud, mitt rop, akta på min bön.

Ein Psalm Davids, vorzusingen auf einem Saitenspiel. Höre, Gott, mein Geschrei und merke auf mein Gebet!

2 Från jordens ända ropar jag till dig, ty mitt hjärta försmäktar; för mig upp på en klippa, som är mig alltför hög.

Hienieden auf Erden rufe ich zu dir, wenn mein Herz in Angst ist, du wollest mich führen auf einen hohen Felsen.

3 Ty du är min tillflykt, ett starkt torn mot fienden.

Denn du bist meine Zuversicht, ein starker Turm vor meinen Feinden.

4 Låt mig bo i din hydda evinnerligen; under dina vingars beskärm tager jag min tillflykt. (Sela)

Ich will wohnen in deiner Hütte ewiglich und trauen unter deinen Fittichen. (Sela)

5 Ty du, o Gud, hör mina löften, åt dem som frukta ditt namn giver du en arvedel.

Denn du, Gott, hörest meine Gelübde; du belohnest die wohl, die deinen Namen fürchten.

6 Du förökar konungens dagar; hans år skola vara från släkte till släkte.

Du gibst einem Könige langes Leben, daß seine Jahre währen immer für und für,

7 Må han sitta på sin tron inför Gud evinnerligen; låt nåd och trofasthet bevara honom.

daß er immer sitzen bleibet vor Gott. Erzeige ihm Güte und Treue, die ihn behüten.

8 Då skall jag lovsjunga ditt namn till evig tid, i det jag får infria mina löften dag efter dag.