Psaltaren 61

1 För sångmästaren, till strängaspel; av David. Hör, o Gud, mitt rop, akta på min bön.

Au maître chantre. Avec instruments à cordes. De David. Ecoute, ô Dieu, ma plainte, sois attentif à ma prière!

2 Från jordens ända ropar jag till dig, ty mitt hjärta försmäktar; för mig upp på en klippa, som är mig alltför hög.

Du bout de la terre je t'invoque, le cœur assombri: conduis-moi sur le rocher où je ne saurais monter!

3 Ty du är min tillflykt, ett starkt torn mot fienden.

Car tu es mon refuge, ma forte tour en face de l'ennemi.

4 Låt mig bo i din hydda evinnerligen; under dina vingars beskärm tager jag min tillflykt. (Sela)

Laisse-moi faire de ta tente mon séjour éternel, et chercher mon asile sous l'abri de tes ailes. (Pause)

5 Ty du, o Gud, hör mina löften, åt dem som frukta ditt namn giver du en arvedel.

Car, ô Dieu, tu exauces mes vœux, et tu remets en possession ceux qui craignent ton nom.

6 Du förökar konungens dagar; hans år skola vara från släkte till släkte.

Ajoute des jours aux jours du Roi! Que ses ans soient comme un âge ajouté à des âges!

7 Må han sitta på sin tron inför Gud evinnerligen; låt nåd och trofasthet bevara honom.

Qu'il reste sur le trône éternellement devant Dieu! Dispense-lui la grâce et la fidélité, qui le gardent!

8 Då skall jag lovsjunga ditt namn till evig tid, i det jag får infria mina löften dag efter dag.

Alors je chanterai ton nom à jamais, en accomplissant mes vœux tous les jours.