Psaltaren 61

1 För sångmästaren, till strängaspel; av David. Hör, o Gud, mitt rop, akta på min bön.

Au chef de musique. Sur Neguinoth. De David. Ô Dieu! écoute mon cri, sois attentif à ma prière.

2 Från jordens ända ropar jag till dig, ty mitt hjärta försmäktar; för mig upp på en klippa, som är mig alltför hög.

Du bout de la terre je crierai à toi, dans l’accablement de mon cœur; tu me conduiras sur un rocher qui est trop haut pour moi.

3 Ty du är min tillflykt, ett starkt torn mot fienden.

Car tu m’as été un refuge, une forte tour, de devant l’ennemi.

4 Låt mig bo i din hydda evinnerligen; under dina vingars beskärm tager jag min tillflykt. (Sela)

Je séjournerai dans ta tente à toujours; je me réfugierai sous l’abri de tes ailes. (Sélah)

5 Ty du, o Gud, hör mina löften, åt dem som frukta ditt namn giver du en arvedel.

Car toi, ô Dieu! tu as entendu mes vœux, tu m’as donné l’héritage de ceux qui craignent ton nom.

6 Du förökar konungens dagar; hans år skola vara från släkte till släkte.

Tu ajouteras des jours aux jours du roi; ses années seront comme des générations et des générations.

7 Må han sitta på sin tron inför Gud evinnerligen; låt nåd och trofasthet bevara honom.

Il habitera pour toujours devant Dieu. Donne la bonté et la vérité, afin qu’elles le gardent.

8 Då skall jag lovsjunga ditt namn till evig tid, i det jag får infria mina löften dag efter dag.

Ainsi je chanterai ton nom à perpétuité, acquittant mes vœux jour par jour.