Psaltaren 61

1 För sångmästaren, till strängaspel; av David. Hör, o Gud, mitt rop, akta på min bön.

TO THE OVERSEER. ON STRINGED INSTRUMENTS. BY DAVID. Hear, O God, my loud cry, attend to my prayer.

2 Från jordens ända ropar jag till dig, ty mitt hjärta försmäktar; för mig upp på en klippa, som är mig alltför hög.

I call to You from the end of the land, In the feebleness of my heart, You lead me into a rock higher than I.

3 Ty du är min tillflykt, ett starkt torn mot fienden.

For You have been a refuge for me, A tower of strength because of the enemy.

4 Låt mig bo i din hydda evinnerligen; under dina vingars beskärm tager jag min tillflykt. (Sela)

I sojourn in Your tent for all ages, I trust in the secret place of Your wings. (Selah)

5 Ty du, o Gud, hör mina löften, åt dem som frukta ditt namn giver du en arvedel.

For You, O God, have listened to my vows, You have appointed the inheritance Of those fearing Your Name.

6 Du förökar konungens dagar; hans år skola vara från släkte till släkte.

You add days to the days of the king, His years as generation and generation.

7 Må han sitta på sin tron inför Gud evinnerligen; låt nåd och trofasthet bevara honom.

He dwells before God for all time, Appoint kindness and truth—they keep him.

8 Då skall jag lovsjunga ditt namn till evig tid, i det jag får infria mina löften dag efter dag.

So I praise Your Name forever, When I pay my vows day by day!