Psaltaren 60

1 För sångmästaren, efter "Vittnesbördets lilja"; en sång, till att inläras; av David, när han var i fejd med Aram-Naharaim och Aram-Soba, och Joab kom tillbaka och slog edoméerna i Saltdalen, tolv tusen man. Gud, du har förkastat och förskingrat oss, du har varit vred; upprätta oss igen.

Al maestro de coro. Por el tono de “El lirio del testimonio”. Miktam de David, para hacerlo aprender. Cuando hizo guerra contra Aram de Naharaim y Aram de Sobá, y Joab, ya de vuelta, batió a Edom en el valle de las Salinas (matándole) doce mil hombres. Oh Dios, nos has desechado, quebrantaste nuestros ejércitos; estabas airado, ¡vuelve a nosotros!

2 Du har kommit jorden att bäva och rämna; hela nu dess revor, ty den vacklar.

Has sacudido la tierra, la has hendido; sana sus fracturas porque tambalea.

3 Du har låtit ditt folk se hårda ting, du har iskänkt åt oss rusande vin.

Cosas duras le hiciste experimentar a tu pueblo; nos diste de beber vino de vértigo.

4 Men åt dem som frukta dig gav du ett baner, dit de kunde samla sig för att undfly bågen. (Sela)

Pusiste, empero, una señal a los que te temen de modo que huyeran del arco.

5 På det att dina vänner må varda räddade, må du giva seger med din högra hand och bönhöra oss.

Mas ahora; para que sean libertados los que Tu amas, socorre con tu diestra, y escúchanos.

6 Gud har talat i sin helgedom: "Jag skall triumfera, jag skall utskifta Sikem och skall avmäta Suckots dal.

Dijo Dios en su santidad: “Triunfaré; repartiré a Siquem, y mediré el valle de Sucot.

7 Mitt är Gilead, och mitt är Manasse, Efraim är mitt huvuds värn, Juda min härskarstav;

Mío es Galaad, y mía la tierra de Manasés; Efraím es el yelmo de mi cabeza; y Judá mi cetro;

8 Moab är mitt tvagningskärl, på Edom kastar jag min sko; höj jubelrop till min ära, du filistéernas land."

Moab, la vasija de mi lavatorio; sobre Edom echaré mi calzado, y Filistea será mi súbdito.”

9 Vem skall föra mig till den fasta staden, vem leder mig till Edom?

¿Quién me conducirá a la ciudad fortificada? ¿Quién me llevará hasta Edom?

10 Har icke du, o Gud, förkastat oss, så att du ej drager ut med våra härar, o Gud?

¿No serás Tú, oh Dios, que nos has rechazado y que ya no sales con nuestros ejércitos?

11 Giv oss hjälp mot ovännen; ty människors hjälp är fåfänglighet.

Ven en nuestro auxilio contra el adversario, porque vano es el auxilio de los hombres.

12 Med Gud kunna vi göra mäktiga ting; han skall förtrampa våra ovänner.

Con Dios haremos proezas; Él hollará a nuestros enemigos.