Psaltaren 60

1 För sångmästaren, efter "Vittnesbördets lilja"; en sång, till att inläras; av David, när han var i fejd med Aram-Naharaim och Aram-Soba, och Joab kom tillbaka och slog edoméerna i Saltdalen, tolv tusen man. Gud, du har förkastat och förskingrat oss, du har varit vred; upprätta oss igen.

Don mai bi da kaɗe-kaɗe. Da muryar “Lilin Alkawari.” Wani miktam ta Dawuda. Don koyarwa. Sa’ad da ya yaƙi Aram-Naharayim da Aram-Zoba, da kuma sa’ad da Yowab ya dawo ya bugi mutanen Edom dubu goma sha biyu a Kwarin Gishiri. Ka ki mu, ya Allah, ka kuma fashe kāriyarmu; ka yi fushi da mu, yanzu ka mai da mu!

2 Du har kommit jorden att bäva och rämna; hela nu dess revor, ty den vacklar.

Ka girgiza ƙasar ka kuma tsaga ta; ka daure karayarta, gama tana rawa.

3 Du har låtit ditt folk se hårda ting, du har iskänkt åt oss rusande vin.

Ka nuna wa mutanenka lokutan wahala; ka ba mu ruwan inabin da ya sa muka bugu.

4 Men åt dem som frukta dig gav du ett baner, dit de kunde samla sig för att undfly bågen. (Sela)

Amma ga waɗanda suke tsoronka, ka ɗaga tuta don a buɗe gāba da baka. (Sela)

5 På det att dina vänner må varda räddade, må du giva seger med din högra hand och bönhöra oss.

Ka cece mu ka kuma taimake mu da hannunka na dama, domin waɗanda kake ƙauna su kuɓuta.

6 Gud har talat i sin helgedom: "Jag skall triumfera, jag skall utskifta Sikem och skall avmäta Suckots dal.

Allah ya yi magana daga wurinsa mai tsarki, “Da nasara zan rarraba Shekem in kuma auna Kwarin Sukkot.

7 Mitt är Gilead, och mitt är Manasse, Efraim är mitt huvuds värn, Juda min härskarstav;

Gileyad nawa ne, Manasse kuma nawa ne; Efraim shi ne hular kwanona, Yahuda kuma sandar mulkina.

8 Moab är mitt tvagningskärl, på Edom kastar jag min sko; höj jubelrop till min ära, du filistéernas land."

Mowab shi ne kwanon wankina, a kan Edom zan jefa takalmina; a bisa Filistiya zan yi kirarin nasara.”

9 Vem skall föra mig till den fasta staden, vem leder mig till Edom?

Wa zai kawo ni birnin katanga? Wa zai bishe ni zuwa Edom?

10 Har icke du, o Gud, förkastat oss, så att du ej drager ut med våra härar, o Gud?

Ba kai ba ne, ya Allah, kai da ka ƙi mu ba ka kuwa fita tare da mayaƙanmu?

11 Giv oss hjälp mot ovännen; ty människors hjälp är fåfänglighet.

Ka ba mu gudummawa a kan abokin gāba, gama taimakon mutum banza ne.

12 Med Gud kunna vi göra mäktiga ting; han skall förtrampa våra ovänner.

Tare da Allah za mu yi nasara, zai kuma tattake abokan gābanmu.