Psaltaren 60
1 För sångmästaren, efter "Vittnesbördets lilja"; en sång, till att inläras; av David, när han var i fejd med Aram-Naharaim och Aram-Soba, och Joab kom tillbaka och slog edoméerna i Saltdalen, tolv tusen man. Gud, du har förkastat och förskingrat oss, du har varit vred; upprätta oss igen.
God, you have rejected us. You have broken us down. You have been angry. Restore us, again.
2 Du har kommit jorden att bäva och rämna; hela nu dess revor, ty den vacklar.
You have made the land tremble. You have torn it. Mend its fractures, for it quakes.
3 Du har låtit ditt folk se hårda ting, du har iskänkt åt oss rusande vin.
You have shown your people hard things. You have made us drink the wine that makes us stagger.
4 Men åt dem som frukta dig gav du ett baner, dit de kunde samla sig för att undfly bågen. (Sela)
You have given a banner to those who fear you, that it may be displayed because of the truth. (Selah) ·contemplation with musical interlude·.
5 På det att dina vänner må varda räddade, må du giva seger med din högra hand och bönhöra oss.
So that your yadid ·beloved· may be delivered, save with your right hand, and answer us.
6 Gud har talat i sin helgedom: "Jag skall triumfera, jag skall utskifta Sikem och skall avmäta Suckots dal.
God has spoken from his sanctuary: “I will triumph. I will divide Shechem, and measure out the valley of Sukkot.
7 Mitt är Gilead, och mitt är Manasse, Efraim är mitt huvuds värn, Juda min härskarstav;
Gilead is mine, and Manasseh [Causing to forget] is mine. Ephraim [Fruit] also is the defense of my head. Judah [Praised] is my scepter.
8 Moab är mitt tvagningskärl, på Edom kastar jag min sko; höj jubelrop till min ära, du filistéernas land."
Moab [From father] is my wash basin. I will throw my shoe on Edom [Red]. I shout in triumph over Philistia.”
9 Vem skall föra mig till den fasta staden, vem leder mig till Edom?
Who will bring me into the strong city? Who has led me to Edom [Red]?
10 Har icke du, o Gud, förkastat oss, så att du ej drager ut med våra härar, o Gud?
Haven’t you, God, rejected us? You don’t go out with our armies, God.
11 Giv oss hjälp mot ovännen; ty människors hjälp är fåfänglighet.
Give us help against the adversary, for the help of man is vain.
12 Med Gud kunna vi göra mäktiga ting; han skall förtrampa våra ovänner.
Through God we shall do valiantly, for it is he who will tread down our adversaries.
