Psaltaren 60
1 För sångmästaren, efter "Vittnesbördets lilja"; en sång, till att inläras; av David, när han var i fejd med Aram-Naharaim och Aram-Soba, och Joab kom tillbaka och slog edoméerna i Saltdalen, tolv tusen man. Gud, du har förkastat och förskingrat oss, du har varit vred; upprätta oss igen.
“For the leader of the music; upon the Shushan-Eduth; a psalm of David for instruction; when he was at strife with the Syrians of Mesopotamia, and the Syrians of Zoba; when Joab returned, and smote twelve thousand Edomites in the valley of Salt.” O God! thou hast forsaken us; thou hast broken us in pieces; Thou hast been angry! O revive us again!
2 Du har kommit jorden att bäva och rämna; hela nu dess revor, ty den vacklar.
Thou hast made the land tremble; thou hast rent it; O heal its breaches, for it tottereth!
3 Du har låtit ditt folk se hårda ting, du har iskänkt åt oss rusande vin.
Thou hast caused thy people to see hard things; Thou hast made us drink the wine of reeling.
4 Men åt dem som frukta dig gav du ett baner, dit de kunde samla sig för att undfly bågen. (Sela)
Lift up a banner for them that fear thee, For the sake of thy faithfulness, that they may escape!
5 På det att dina vänner må varda räddade, må du giva seger med din högra hand och bönhöra oss.
That thy beloved may be delivered, Save with thy right hand, and answer me!
6 Gud har talat i sin helgedom: "Jag skall triumfera, jag skall utskifta Sikem och skall avmäta Suckots dal.
God promiseth in his holiness; I will rejoice; I shall yet divide Shechem, And measure out the valley of Succoth.
7 Mitt är Gilead, och mitt är Manasse, Efraim är mitt huvuds värn, Juda min härskarstav;
Gilead shall be mine, and mine Manasseh; Ephraim shall be my helmet, And Judah my sceptre;
8 Moab är mitt tvagningskärl, på Edom kastar jag min sko; höj jubelrop till min ära, du filistéernas land."
Moab shall be my wash-bowl; Upon Edom shall I cast my shoe; I shall triumph over Philistia!
9 Vem skall föra mig till den fasta staden, vem leder mig till Edom?
Who will bring me to the strong city? Who will lead me into Edom?
10 Har icke du, o Gud, förkastat oss, så att du ej drager ut med våra härar, o Gud?
Wilt not thou, O God! who didst forsake us, And didst not go forth with our armies?
11 Giv oss hjälp mot ovännen; ty människors hjälp är fåfänglighet.
Give us thine aid in our distress, For vain is the help of man!
12 Med Gud kunna vi göra mäktiga ting; han skall förtrampa våra ovänner.
Through God we shall do valiantly; For he will tread down our enemies.
