Psaltaren 60
1 För sångmästaren, efter "Vittnesbördets lilja"; en sång, till att inläras; av David, när han var i fejd med Aram-Naharaim och Aram-Soba, och Joab kom tillbaka och slog edoméerna i Saltdalen, tolv tusen man. Gud, du har förkastat och förskingrat oss, du har varit vred; upprätta oss igen.
To him that excelleth upon Shushan Eduth, or Michtam. A Psalme of David to teach. When he fought against Aram Naharaim, and against Aram Zobah, when Joab returned and slew twelve thousand Edomites in the salt valley. O God, thou hast cast vs out, thou hast scattered vs, thou hast bene angry, turne againe vnto vs.
2 Du har kommit jorden att bäva och rämna; hela nu dess revor, ty den vacklar.
Thou hast made the land to tremble, and hast made it to gape: heale the breaches thereof, for it is shaken.
3 Du har låtit ditt folk se hårda ting, du har iskänkt åt oss rusande vin.
Thou hast shewed thy people heauy things: thou hast made vs to drinke the wine of giddines.
4 Men åt dem som frukta dig gav du ett baner, dit de kunde samla sig för att undfly bågen. (Sela)
But now thou hast giuen a banner to them that feare thee, that it may be displayed because of thy trueth. (Selah)
5 På det att dina vänner må varda räddade, må du giva seger med din högra hand och bönhöra oss.
That thy beloued may be deliuered, helpe with thy right hand and heare me.
6 Gud har talat i sin helgedom: "Jag skall triumfera, jag skall utskifta Sikem och skall avmäta Suckots dal.
God hath spoken in his holines: therefore I will reioyce: I shall deuide Shechem, and measure the valley of Succoth.
7 Mitt är Gilead, och mitt är Manasse, Efraim är mitt huvuds värn, Juda min härskarstav;
Gilead shalbe mine, and Manasseh shalbe mine: Ephraim also shalbe the strength of mine head: Iudah is my lawgiuer.
8 Moab är mitt tvagningskärl, på Edom kastar jag min sko; höj jubelrop till min ära, du filistéernas land."
Moab shalbe my wash pot: ouer Edom will I cast out my shoe: Palestina shew thy selfe ioyfull for me.
9 Vem skall föra mig till den fasta staden, vem leder mig till Edom?
Who will leade me into the strong citie? who will bring me vnto Edom?
10 Har icke du, o Gud, förkastat oss, så att du ej drager ut med våra härar, o Gud?
Wilt not thou, O God, which hadest cast vs off, and didest not go forth, O God, with our armies?
11 Giv oss hjälp mot ovännen; ty människors hjälp är fåfänglighet.
Giue vs helpe against trouble: for vaine is the helpe of man.
12 Med Gud kunna vi göra mäktiga ting; han skall förtrampa våra ovänner.
Through God we shall doe valiantly: for he shall tread downe our enemies.
