Psaltaren 60

1 För sångmästaren, efter "Vittnesbördets lilja"; en sång, till att inläras; av David, när han var i fejd med Aram-Naharaim och Aram-Soba, och Joab kom tillbaka och slog edoméerna i Saltdalen, tolv tusen man. Gud, du har förkastat och förskingrat oss, du har varit vred; upprätta oss igen.

O Pathen nang’in keiho hi neipaidoh tauvin ka kiselna’u jouse jong neisuh chimpeh tauve, nangma keiho chung’a analunghang jong leh chun na lungsetna neimusah tauvin.

2 Du har kommit jorden att bäva och rämna; hela nu dess revor, ty den vacklar.

Ka gamsung’u na hotling in chuleh na pokehsah ji’n ahi, tun vang akehlai mehbit tan ajeh chu gamleiset akithing’in ahi.

3 Du har låtit ditt folk se hårda ting, du har iskänkt åt oss rusande vin.

Keiho hasatnatah na nahin, jukham a lon lele ho neina sodoh jeng uve.

4 Men åt dem som frukta dig gav du ett baner, dit de kunde samla sig för att undfly bågen. (Sela)

Ahinla nang’in nangma ginna neiho ding’in ponlap khat neina dopsang peh’un, hichu min eihin nokhum teng’uleh eikipunkhom sah’in anapang’in ahi.

5 På det att dina vänner må varda räddade, må du giva seger med din högra hand och bönhöra oss.

Tunna ngailut na mite hi huhdoh tan, ka taona ngai in lang na ban thahat’in neihuhdoh tauvin.

6 Gud har talat i sin helgedom: "Jag skall triumfera, jag skall utskifta Sikem och skall avmäta Suckots dal.

Aloupi na in Pathen in, “keima kichoisangna a hiche kitep nahi ahin sem tai. Shechem hi kipa na a kakehso ding ahi. Sukkoth phaicham hi ka mite ka hoppeh ding ahi.

7 Mitt är Gilead, och mitt är Manasse, Efraim är mitt huvuds värn, Juda min härskarstav;

Gilead hi keija ahin, chuleh Manasseh jong ahi. Ephraim ka thih lukhuh hin galhat miho ahinsep doh ding, chue Juda ka leng tenggol hin leng tamtah hinsepdoh ding ahi.

8 Moab är mitt tvagningskärl, på Edom kastar jag min sko; höj jubelrop till min ära, du filistéernas land."

Ahin Moab vang hi ka kisilna kong ahin ka sohna ahin toh ding ahi chuleh Edom a hi ka kengto kathehngim ding chutengleh Philistia chung a ka galjona ka hin sapdoh ding ahi.”

9 Vem skall föra mig till den fasta staden, vem leder mig till Edom?

Koi pen’in kul kigetkhum khoipi’a hi eipuilut ding ham? Koi pen in Edom chung’a hi galjona eihin pohlut peh ding ham?

10 Har icke du, o Gud, förkastat oss, så att du ej drager ut med våra härar, o Gud?

O Pathen nang’in neipaidoh’u hitam? Nang’in ka sepaite toh galsatna a neihung lhonpi lou ding hitam?

11 Giv oss hjälp mot ovännen; ty människors hjälp är fåfänglighet.

O lungset tah in ka galmiteuva konin neipanpin, ajeh chu mihem panpina hi aphachom aumpoi.

12 Med Gud kunna vi göra mäktiga ting; han skall förtrampa våra ovänner.

Pathen panpina jal’a hi thil loupi tah tah tohdoh’a um ding ahi, ajeh chu Aman imelmate’u achotpha ding ahi.