< Psaltaren 60 >

1 För sångmästaren, efter "Vittnesbördets lilja"; en sång, till att inläras; av David, när han var i fejd med Aram-Naharaim och Aram-Soba, och Joab kom tillbaka och slog edoméerna i Saltdalen, tolv tusen man. Gud, du har förkastat och förskingrat oss, du har varit vred; upprätta oss igen.
Aramnaharaim neh Aramzobah te a hnueih phoeiah Joab ha bal tih kolrhawk ah Edom thawng hlai nit a ngawn vaengkah a tukkil te aka mawt ham David kah Olphong Tuilipai laa Pathen aw, kaimih he nan hlahpham tih, na thintoek ah kaimih nan phaek. Kaimih he koep m'mael puei lah.
2 Du har kommit jorden att bäva och rämna; hela nu dess revor, ty den vacklar.
Diklai na hinghuen tih phak na boe. A tuen vaengkah a hma te hoeih sak lah.
3 Du har låtit ditt folk se hårda ting, du har iskänkt åt oss rusande vin.
Na pilnam te mangkhak la na hmuh tih ngaengainah misurtui te kaimih nan tul.
4 Men åt dem som frukta dig gav du ett baner, dit de kunde samla sig för att undfly bågen. (Sela)
Nang aka rhih ham tah, tiktam hmai la rhaelrham saeh tila rholik na thoh pah. (Selah)
5 På det att dina vänner må varda räddade, må du giva seger med din högra hand och bönhöra oss.
Na lungnah rhoek te na bantang neh khang lamtah pumcum uh van saeh. Te dongah kaimih he n'doo lamtah kamah khaw n'doo mai.
6 Gud har talat i sin helgedom: "Jag skall triumfera, jag skall utskifta Sikem och skall avmäta Suckots dal.
Pathen loh a hmuencim lamkah, “Ka sundaep vetih, Shekhem te ka boe phoeiah Sukkoth kol te ka suem ni.
7 Mitt är Gilead, och mitt är Manasse, Efraim är mitt huvuds värn, Juda min härskarstav;
Gilead he kai kah tih, Manasseh khaw kamah kah. Ephraim khaw ka lu kah lunghim tih, Judah khaw ka taem.
8 Moab är mitt tvagningskärl, på Edom kastar jag min sko; höj jubelrop till min ära, du filistéernas land."
Moab tah kai kah tuihluknah am ni. Edom soah ka khokhom ka voeih tih Philistia te ka yuhui thil,” a ti.
9 Vem skall föra mig till den fasta staden, vem leder mig till Edom?
Vongup khopuei la ulong kai n'khuen eh? Edom la ulong kai m'mawt eh?
10 Har icke du, o Gud, förkastat oss, så att du ej drager ut med våra härar, o Gud?
Pathen nang loh kaimih nan hlahpham pawt tih Pathen namah te kaimih kah caempuei rhoek taengla na pawk moenih a?
11 Giv oss hjälp mot ovännen; ty människors hjälp är fåfänglighet.
Hlang kah loeihnah a poeyoek la a om dongah rhal taengah khaw kai he bomnah m'pae lah.
12 Med Gud kunna vi göra mäktiga ting; han skall förtrampa våra ovänner.
Pathen neh caem ka tloek rhoi vetih ka rhal ka suntlae ni.

< Psaltaren 60 >