< Psaltaren 6 >
1 För sångmästaren, med strängaspel, till Seminit; en psalm av David. HERRE, straffa mig icke i din vrede, och tukta mig icke i din förtörnelse.
In finem in carminibus, Psalmus David, pro octava. Domine, ne in furore tuo arguas me, neque in ira tua corripias me,
2 Var mig nådig, HERRE, ty jag försmäktar; hela mig, HERRE, ty ända in i mitt innersta är jag förskräckt.
Miserere mei Domine quoniam infirmus sum: sana me Domine quoniam conturbata sunt ossa mea.
3 Ja, min själ är storligen förskräckt; ack HERRE, huru länge?
Et anima mea turbata est valde: sed tu Domine usquequo?
4 Vänd åter, HERRE, rädda min själ, fräls mig för din nåds skull.
Convertere Domine, et eripe animam meam: salvum me fac propter misericordiam tuam,
5 Ty i döden tänker man icke på dig; vem tackar dig i dödsriket? (Sheol )
Quoniam non est in morte qui memor sit tui: in inferno autem quis confitebitur tibi? (Sheol )
6 Jag är så trött av suckande; var natt fuktar jag min säng och väter mitt läger med mina tårar.
Laboravi in gemitu meo, lavabo per singulas noctes lectum meum: lacrymis meis stratum meum rigabo.
7 Av sorg är mitt öga förmörkat; det har åldrats för alla mina ovänners skull.
Turbatus est a furore oculus meus: inveteravi inter omnes inimicos meos.
8 Viken bort ifrån mig, alla I ogärningsmän; ty HERREN har hört min högljudda gråt.
Discedite a me omnes qui operamini iniquitatem: quoniam exaudivit Dominus vocem fletus mei.
9 HERREN har hört min åkallan, min bön upptager HERREN.
Exaudivit Dominus deprecationem meam, Dominus orationem meam suscepit.
10 Alla mina fiender skola komma på skam och storligen förskräckas; de skola vika tillbaka och komma på skam med hast.
Erubescant, et conturbentur vehementer omnes inimici mei: convertantur et erubescant valde velociter.