Psaltaren 59
1 För sångmästaren; "Fördärva icke"; en sång av David, när Saul sände och lät bevaka hans hus för att döda honom. Rädda mig, min Gud, från mina fiender, beskydda mig för mina motståndare.
[Psalm lal David, Tukun Saul el Supwala Mwet in Tawi Lohm sel David tuh elos in Unilya] God luk, moliyula liki mwet lokoalok luk; Langoeyula lukelos su tuyak lainyu!
2 Rädda mig från ogärningsmännen, och fräls mig från de blodgiriga.
Moliyula liki mwet koluk inge; Ac langoeyula liki mwet akmas!
3 Ty se, de ligga i försåt för mig; grymma människor rota sig samman mot mig, utan någon min överträdelse eller synd, o HERRE.
Liye, elos soano in uniyuwi; Mwet ingunyar elos fahsreni in lainyu. Tia ke sripen oasr ma koluk ku ma sufal luk,
4 Utan någon min missgärning löpa de fram och göra sig redo; vakna upp, kom mig till mötes, och se härtill.
Oayapa tia ke kutena tafongla luk, LEUM GOD, Pa pwanang elos kasrusr nu yen elos akola in lainyu we.
5 Ja, du HERRE Gud Sebaot, Israels Gud, vakna och hemsök alla hedningar, hemsök utan nåd alla trolösa ogärningsmän. (Sela)
Tukakek, LEUM GOD Kulana, ac fahsru kasreyu; God lun Israel, sifacna liye! Tukakek ac kai mwet pegan inge; Nik kom pakomuta mwet kutasrik inge!
6 Var afton komma de tillbaka, de tjuta såsom hundar och stryka omkring i staden.
Ke ekela elos ac foloko nu in siti uh Ac forfor kou, oana kosro ngalngul uh.
7 Se, deras mun flödar över, svärd äro på deras läppar, ty "vem skulle höra det?"
Lohng pusren kas in akkoluk ac aksangeng lalos. Lohulos oana cutlass inwalulos, A elos nunku mu wangin mwet lohng pusraclos.
8 Men du, HERRE, ler åt dem; du bespottar alla hedningar.
A kom, LEUM GOD, kom isrunulos; Kom aksruksruke mwet pegan nukewa.
9 Mot deras makt vill jag hålla mig till dig, ty Gud är min borg.
Nga lulalfongi ke ku lom; Tuh kom nien wikla luk, O God.
10 Min Gud kommer mig till mötes med sin nåd, Gud låter mig se med lust på mina förföljare.
God luk El lungse nga, ac El ac fah tuku nu yuruk; El ac fah lela tuh nga in liye ke mwet lokoalok luk elos ac kutangyukla.
11 Dräp dem icke, på det att mitt folk ej må förgäta det; låt dem genom din kraft driva ostadiga omkring, och slå dem ned, du vår sköld, o Herre.
Nikmet onelosi, O God, tuh mwet srahk elos in tia mulkunulosla. A kutangulosla ke ku lom, ac oru elos in fahsrelik. Kom Leum lasr ac mwe loeyuk lasr.
12 Vart ord på deras läppar är en synd i deras mun. Må de fångas i sitt högmod, genom den förbannelse och lögn som de tala.
Ma koluk oan fin ngoasrolos; kas lalos nukewa koluk; Lela tuh elos in sruhu ke filang lalos! Ke sripen elos selnga ac kikiap,
13 Förgör dem i vrede, förgör dem, så att de ej mer äro till; och må de förnimma att det är Gud som råder i Jakob, allt intill jordens ändar. (Sela)
Kunauselosla in kasrkusrak lom; Kunauselosla nufon! Na mwet nukewa fah etu lah God El kol Israel, Ac kolyuk lal uh ma pac nu fin faclu nufon.
14 Ja, var afton komma de tillbaka, de tjuta såsom hundar och stryka omkring i staden.
Mwet lokoalok luk elos foloko ke ekela, Elos wowo oana kosro ngalngul ke elos forfor in siti uh,
15 De driva omkring efter rov; om de icke bliva mätta, så stanna de kvar över natten.
Oana kosro ngalngul ke elos forfor in suk mongo nalos Ac kou elos fin tia konauk fal nu ke lungse lalos.
16 Men jag vill sjunga om din makt och jubla var morgon över din nåd; ty du var för mig en borg och en tillflykt, när jag var i nöd.
Tuh nga ac fah onkakin ku lom; Lotutang nukewa nga ac fah srukak pusrek in on kaksakin lungse kawil lom, Kom nien wikla luk, Sie nien lango luk in pacl in ongoiya.
17 Min starkhet, dig vill jag lovsjunga, ty Gud är min borg, min nåderike Gud.
Nga fah kaksakin kom, mwet kasru luk. God, su lungse nga, El nien wikla luk.
