Psaltaren 59
1 För sångmästaren; "Fördärva icke"; en sång av David, när Saul sände och lät bevaka hans hus för att döda honom. Rädda mig, min Gud, från mina fiender, beskydda mig för mina motståndare.
TO THE OVERSEER. “DO NOT DESTROY.” A MIKTAM OF DAVID, IN SAUL’S SENDING, AND THEY WATCH THE HOUSE TO PUT HIM TO DEATH. Deliver me from my enemies, O my God, Set me on high from my withstanders.
2 Rädda mig från ogärningsmännen, och fräls mig från de blodgiriga.
Deliver me from workers of iniquity, And save me from men of blood.
3 Ty se, de ligga i försåt för mig; grymma människor rota sig samman mot mig, utan någon min överträdelse eller synd, o HERRE.
For behold, they laid wait for my soul, Strong ones are assembled against me, Not my transgression nor my sin, O YHWH.
4 Utan någon min missgärning löpa de fram och göra sig redo; vakna upp, kom mig till mötes, och se härtill.
Without punishment they run and prepare themselves, Stir up to meet me, and see.
5 Ja, du HERRE Gud Sebaot, Israels Gud, vakna och hemsök alla hedningar, hemsök utan nåd alla trolösa ogärningsmän. (Sela)
And You, YHWH, God of Hosts, God of Israel, Awake to inspect all the nations. Do not favor any treacherous dealers of iniquity. (Selah)
6 Var afton komma de tillbaka, de tjuta såsom hundar och stryka omkring i staden.
They return at evening, They make a noise like a dog, And go around the city.
7 Se, deras mun flödar över, svärd äro på deras läppar, ty "vem skulle höra det?"
Behold, they belch out with their mouths, Swords [are] in their lips, for “Who hears?”
8 Men du, HERRE, ler åt dem; du bespottar alla hedningar.
And You, O YHWH, laugh at them, You mock at all the nations.
9 Mot deras makt vill jag hålla mig till dig, ty Gud är min borg.
O my Strength, to You I take heed, For God [is] my tower—the God of my kindness.
10 Min Gud kommer mig till mötes med sin nåd, Gud låter mig se med lust på mina förföljare.
God goes before me, He causes me to look on my enemies.
11 Dräp dem icke, på det att mitt folk ej må förgäta det; låt dem genom din kraft driva ostadiga omkring, och slå dem ned, du vår sköld, o Herre.
Do not slay them, lest my people forget, Shake them by Your strength, And bring them down, O Lord our shield.
12 Vart ord på deras läppar är en synd i deras mun. Må de fångas i sitt högmod, genom den förbannelse och lögn som de tala.
The sin of their mouth [is] a word of their lips, And they are captured in their pride, And they recount from the curse and lying.
13 Förgör dem i vrede, förgör dem, så att de ej mer äro till; och må de förnimma att det är Gud som råder i Jakob, allt intill jordens ändar. (Sela)
Consume in fury, consume and they are not, And they know that God is ruling in Jacob, To the ends of the earth. (Selah)
14 Ja, var afton komma de tillbaka, de tjuta såsom hundar och stryka omkring i staden.
And they return at evening, They make a noise like a dog, And they go around the city.
15 De driva omkring efter rov; om de icke bliva mätta, så stanna de kvar över natten.
They wander for food, If they are not satisfied—then they murmur.
16 Men jag vill sjunga om din makt och jubla var morgon över din nåd; ty du var för mig en borg och en tillflykt, när jag var i nöd.
And I sing of Your strength, And at morning I sing of Your kindness, For You have been a tower to me, And a refuge for me in a day of adversity.
17 Min starkhet, dig vill jag lovsjunga, ty Gud är min borg, min nåderike Gud.
O my Strength, I sing praise to You, For God [is] my tower, the God of my kindness!
