Psaltaren 58
1 För sångmästaren; "Fördärva icke"; av David; en sång. Talen I väl i eder stumhet vad rättfärdigt är? Dömen I såsom rätt är, I människors barn?
Til Sangmesteren. Al-tasjhet. Af David. En Miktam.
2 Nej, i hjärtat uppgören I onda anslag; I vägen ut i landet edra händers våld.
Er det virkelig Ret, I taler, I Guder, dømmer I Menneskens Børn retfærdigt?
3 De ogudaktiga äro avfälliga allt ifrån modersskötet; de lögnaktiga fara vilse ända från sin moders liv.
Nej, alle øver I Uret paa Jord, eders Hænder udvejer Vold.
4 Gift är i dem, likt ormens gift; en döv huggorm likna de, en som tillstoppar sitt öra,
Fra Moders Liv vanslægted de gudløse, fra Moders Skød for Løgnerne vild.
5 så att han icke hör tjusarnas röst, icke den förfarne besvärjarens.
Gift har de i sig som Slangen, den stumme Øgle, der døver sit Øre
6 Gud, krossa tänderna i deras mun; bryt ut, o HERRE, de unga lejonens kindtänder.
og ikke vil høre paa Tæmmerens Røst, paa den kyndige Slangebesværger.
7 Låt dem bliva till intet, likasom vatten som förrinner. När någon skjuter sina pilar, blive de såsom utan udd.
Gud, bryd Tænderne i deres Mund, Ungløvernes Kindtænder knuse du, HERRE;
8 Må han vara lik snigeln, som upplöses och förgås, lik en kvinnas foster, som ej fick skåda solen.
lad dem svinde som Vand, der synker, visne som nedtrampet Græs.
9 Förrän edra grytor hava hunnit märka bränslet, och medan köttet ännu är rått, skall en glödvind rycka bort det.
Lad dem blive som Sneglen, opløst i Slim som et ufuldbaarent Foster, der aldrig saa Sol.
10 Den rättfärdige skall glädja sig, när han skådar hämnden, han skall två sina fötter i den ogudaktiges blod.
Før eders Gryder mærker til Tjørnen, ja, midt i deres Livskraft river han dem bort i sin Vrede.
11 Och människorna skola säga: "Ja, den rättfärdige får sin lön; ja, det finnes en Gud som dömer på jorden."
Den retfærdige glæder sig, naar han ser Hævn, hans Fødder skal vade i gudløses Blod; Og Folk skal sige: »Den retfærdige faar dog sin Løn, der er dog Guder, som dømmer paa Jord!«
