< Psaltaren 57 >
1 För sångmästaren; "Fördärva icke"; en sång av David, när han flydde för Saul och var i grottan. Var mig nådig, o Gud, var mig nådig; ty till dig tager min själ sin tillflykt. Ja, under dina vingars skugga vill jag taga min tillflykt, till dess att det onda är förbi.
Для дириґента хору. На спів: „Не вигуби“. Золотий псалом Давидів, коли він утікав від Саула в пече́ру. Помилуй мене, Боже, помилуй мене, бо до Тебе вдається душа моя, і в тіні́ Твоїх крил я сховаюсь, аж поки нещастя мине!
2 Jag ropar till Gud den Högste, till Gud, som fullbordar sitt verk för mig.
Я кличу до Бога Всевишнього, до Бога, що чинить для мене добро.
3 Han skall sända från himmelen och frälsa mig, när jag smädas av människor som stå mig efter livet. (Sela) Gud skall sända sin nåd och sin trofasthet.
Він пошле з небес — і врятує мене, Він пога́ньбить того, хто чату́є на мене. (Се́ла) Бог пошле Свою милість та правду Свою
4 Min själ är omgiven av lejon, jag måste ligga bland eldsprutare, bland människor vilkas tänder äro spjut och pilar, och vilkas tungor äro skarpa svärd.
на душу мою. Знахо́джуся я серед ле́вів, що лю́дських синів пожирають, їхні зуби — як спис той та стрі́ли, а їхній язик — гострий меч.
5 Upphöjd vare du, Gud, över himmelen; över hela jorden sträcke sig din ära.
Піднеси́ся ж, о Боже, над небо, — а слава Твоя над всією землею!
6 De lägga ut nät för mina fötter, min själ böjes ned, de gräva för mig en grop, men de falla själva däri. (Sela)
Вороги пригото́вили па́стку для стіп моїх, душу мою нахи́лили, вони ви́копали вовчу яму для мене, — і попа́дали в неї самі! (Се́ла)
7 Mitt hjärta är frimodigt, o Gud, mitt hjärta är frimodigt; jag vill sjunga och lova.
Моє серце зміцни́лося, Боже, зміцни́лося серце моє, — я буду співати та сла́вити Тебе!
8 Vakna upp, min ära; upp, psaltare och harpa! Jag vill väcka morgonrodnaden.
Збудися ж ти, хва́ло моя, пробудися ж ти, а́рфо та ци́тро, — я буду буди́ти досві́тню зорю́!
9 Jag vill tacka dig bland folken, Herre; jag vill lovsjunga dig bland folkslagen.
Я буду Тебе вихваляти, о Господи, серед наро́дів, я буду співати Тобі між племе́нами,
10 Ty din nåd är stor allt upp till himmelen och din trofasthet allt upp till skyarna.
бо Твоє милосердя велике — воно аж до неба, а правда Твоя — аж до хмар!
11 Upphöjd vare du, Gud, över himmelen; över hela jorden sträcke sig din ära.
Піднеси́ся ж, о Боже, над небо, а слава Твоя — над всією землею!