Psaltaren 57
1 För sångmästaren; "Fördärva icke"; en sång av David, när han flydde för Saul och var i grottan. Var mig nådig, o Gud, var mig nådig; ty till dig tager min själ sin tillflykt. Ja, under dina vingars skugga vill jag taga min tillflykt, till dess att det onda är förbi.
Kasunku hunanto Anumzamoka, kasunku hunanto! Na'ankure nagra kagripinka franekue. Kagri kagekonamofo turunapinka, fraki'na mani'nenugeno hazenke zamo'a nagateregahie.
2 Jag ropar till Gud den Högste, till Gud, som fullbordar sitt verk för mig.
Marerirfa Anumzamofontega nagra kezatigahue. Maka zama hugantegahuema nehia zama hunenantea Anumzamofontega kezanatigahue.
3 Han skall sända från himmelen och frälsa mig, när jag smädas av människor som stå mig efter livet. (Sela) Gud skall sända sin nåd och sin trofasthet.
Agra monafinkati nazama hu'zana atresigeno eme nagura vazigahie. Nagofetu'ma zamagama re'za vonoma nehaza vahetmina, Agra zamazeri zamagaze hugahie. Anumzamo'a monafinkati vagaore avesizane, hugahuema hu'neaza huno navesinte vava hugahie.
4 Min själ är omgiven av lejon, jag måste ligga bland eldsprutare, bland människor vilkas tänder äro spjut och pilar, och vilkas tungor äro skarpa svärd.
Nagra vahe'ma amprizama nenaza laioniramimofo amu'nozmifi mani'noe. Zamave'mo'ma keve kna higeno zamagefu'namo'ma bainati kazinkno kna'ma hu'nea vahetmimofo amu'nompi mani'noe.
5 Upphöjd vare du, Gud, över himmelen; över hela jorden sträcke sig din ära.
Anumzamoka monaramina agaterenka onagamu mani'nananki'za husga hugantegahaze. Hagi masazankamo'a maka ama mopafina remsa hanie.
6 De lägga ut nät för mina fötter, min själ böjes ned, de gräva för mig en grop, men de falla själva däri. (Sela)
Ha' vahe'nimo'za nahenaku krifu anagi ante'nazageno nagu'amo'a kna nehie. Hanki kama vu'na e'nama nehufina, keri kafinte'nazanagi, ana kerifina zamagra'a tamigahaze.
7 Mitt hjärta är frimodigt, o Gud, mitt hjärta är frimodigt; jag vill sjunga och lova.
Anumzamoka nagu'areti hu'na nagra kagritera namentinti nehue. Nagra nagu'areti namentinti nehuanki'na zagamera hu'na kagia ahentesga hugahue.
8 Vakna upp, min ära; upp, psaltare och harpa! Jag vill väcka morgonrodnaden.
Nagu'amoka otio. Hapu zavenane laeri zavenanena oti'o. Nagra zagame hu'na ko'matu'zana azeri otigahue.
9 Jag vill tacka dig bland folken, Herre; jag vill lovsjunga dig bland folkslagen.
Nagra maka kokankoka vahe'mokizmi zamavufina, susu hu'na kagia ahentesga hugahue. Maka vahe'mokizmi zamavufina zagamera hu'na Anumzamoka kagia ahentesga hugahue.
10 Ty din nåd är stor allt upp till himmelen och din trofasthet allt upp till skyarna.
Anumzamoka vagaore kavesizamo'a, monagna huno amunagamu marenerigeno, hugahuema hu'nana kema amage antenka hu kavukava zamo'a amunagamu marerino hampona avako nehie.
11 Upphöjd vare du, Gud, över himmelen; över hela jorden sträcke sig din ära.
Anumzamoka monaramina mani agaterenka onagamu mani'nanankino, vahe'mo'za husga hunegante'nageno masazanka'amo'a maka ama mopafina remsa hugahie.
