Psaltaren 56

1 För sångmästaren, efter "Den stumma duvan i fjärran"; en sång av David, når filistéerna grepo honom i Gat. Var mig nådig, o Gud, ty människor stå mig efter livet; beständigt tränga mig stridsmän.

Al maestro del coro. Su «Jonat elem rehoqim». Di Davide. Miktam. Quando i Filistei lo tenevano prigioniero in Gat. Pietà di me, o Dio, perché l'uomo mi calpesta, un aggressore sempre mi opprime.

2 Mina förföljare stå mig beständigt efter livet; ja, de äro många, som i högmod strida mot mig.

Mi calpestano sempre i miei nemici, molti sono quelli che mi combattono.

3 Men när fruktan kommer över mig, sätter jag min förtröstan på dig.

Nell'ora della paura, io in te confido.

4 Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord, på Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kan det som är kött göra mig?

In Dio, di cui lodo la parola, in Dio confido, non avrò timore: che cosa potrà farmi un uomo?

5 Beständigt förbittra de livet för mig, alla deras tankar gå ut på att skada mig.

Travisano sempre le mie parole, non pensano che a farmi del male.

6 De rota sig samman, de lägga försåt, de vakta på mina steg, ty de stå efter mitt liv.

Suscitano contese e tendono insidie, osservano i miei passi, per attentare alla mia vita.

7 Skulle de räddas med all sin ondska? Nej, slå ned folken, Gud, i din vrede.

Per tanta iniquità non abbiano scampo: nella tua ira abbatti i popoli, o Dio.

8 Du har räknat min flykts dagar. Samla mina tårar i din lägel; de stå ju i din bok.

I passi del mio vagare tu li hai contati, le mie lacrime nell'otre tuo raccogli; non sono forse scritte nel tuo libro?

9 Så måste då mina fiender vika tillbaka på den dag då jag ropar; det vet jag, att Gud står mig bi.

Allora ripiegheranno i miei nemici, quando ti avrò invocato: so che Dio è in mio favore.

10 Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord; med HERRENS hjälp skall jag få prisa hans ord.

Lodo la parola di Dio, lodo la parola del Signore,

11 På Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kunna människor göra mig?

in Dio confido, non avrò timore: che cosa potrà farmi un uomo?

12 Jag har löften att infria till dig, o Gud; jag vill betala dig lovoffer.

Su di me, o Dio, i voti che ti ho fatto: ti renderò azioni di grazie,

13 Ty du har räddat min själ från döden, ja, mina fötter ifrån fall, så att jag kan vandra inför Gud i de levandes ljus.

perché mi hai liberato dalla morte. Hai preservato i miei piedi dalla caduta, perché io cammini alla tua presenza nella luce dei viventi, o Dio.