Psaltaren 56

1 För sångmästaren, efter "Den stumma duvan i fjärran"; en sång av David, når filistéerna grepo honom i Gat. Var mig nådig, o Gud, ty människor stå mig efter livet; beständigt tränga mig stridsmän.

For the choirmaster. To the tune of “A Dove on Distant Oaks.” A Miktam of David, when the Philistines seized him in Gath. Be merciful to me, O God, for men are hounding me; all day they press their attack.

2 Mina förföljare stå mig beständigt efter livet; ja, de äro många, som i högmod strida mot mig.

My enemies pursue me all day long, for many proudly assail me.

3 Men när fruktan kommer över mig, sätter jag min förtröstan på dig.

When I am afraid, I put my trust in You.

4 Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord, på Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kan det som är kött göra mig?

In God, whose word I praise— in God I trust. I will not be afraid. What can man do to me?

5 Beständigt förbittra de livet för mig, alla deras tankar gå ut på att skada mig.

All day long they twist my words; all their thoughts are on my demise.

6 De rota sig samman, de lägga försåt, de vakta på mina steg, ty de stå efter mitt liv.

They conspire, they lurk, they watch my steps while they wait to take my life.

7 Skulle de räddas med all sin ondska? Nej, slå ned folken, Gud, i din vrede.

In spite of such sin, will they escape? In Your anger, O God, cast down the nations.

8 Du har räknat min flykts dagar. Samla mina tårar i din lägel; de stå ju i din bok.

You have taken account of my wanderings. Put my tears in Your bottle— are they not in Your book?

9 Så måste då mina fiender vika tillbaka på den dag då jag ropar; det vet jag, att Gud står mig bi.

Then my enemies will retreat on the day I cry for help. By this I will know that God is on my side.

10 Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord; med HERRENS hjälp skall jag få prisa hans ord.

In God, whose word I praise, in the LORD, whose word I praise,

11 På Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kunna människor göra mig?

in God I trust; I will not be afraid. What can man do to me?

12 Jag har löften att infria till dig, o Gud; jag vill betala dig lovoffer.

Your vows are upon me, O God; I will render thank offerings to You.

13 Ty du har räddat min själ från döden, ja, mina fötter ifrån fall, så att jag kan vandra inför Gud i de levandes ljus.

For You have delivered my soul from death, and my feet from stumbling, that I may walk before God in the light of life.