Psaltaren 55
1 För sångmästaren, med strängaspel; en sång av David. Lyssna, Gud, till min bön, och fördölj dig icke för min åkallan.
A karmesternek, hárfajátékon. Oktató dal Dávidtól. Figyelj, oh Isten, imámra, ne húzódj el könyörgésemtől!
2 Akta på mig och svara mig. I mitt bekymmer är jag utan ro och måste klaga,
Figyelmezz rám és hallgass meg engem, erőlködöm panaszomban és nyögök:
3 vid fiendens rop, vid den ogudaktiges skri. Ty de vilja draga fördärv över mig, och i vrede ansätta de mig.
az ellenség szavától, a gonosznak szorítása miatt; mert jogtalanságot zúdítanak reám, és haraggal gyűlölnek engem.
4 Mitt hjärta ängslas i mitt bröst, och dödens fasor hava fallit över mig.
Szívem reszket én bennem, s halálos ijedelmek estek reám;
5 Fruktan och bävan kommer över mig, och förfäran övertäcker mig.
félelem és remegés jön belém, s elborít a borzadály.
6 Därför säger jag: Ack att jag hade vingar såsom duvan! Då skulle jag flyga bort och söka mig ett bo.
Mondtam: Vajha szárnyam volna, mint a galambnak, repülnék és megpihennék;
7 Ja, långt bort skulle jag fly, jag skulle taga härbärge i öknen. (Sela)
íme, messze elbujdosnék, megszállnék a pusztában! Széla.
8 Jag skulle skynda att söka mig en tillflykt undan stormvind och oväder.
Oda sietnék, a hol menedékem van rohanó szél elől, vikar elől.
9 Fördärva dem, Herre; gör deras tungor oense. Ty våld och genstridighet ser jag i staden.
Rontsd meg, Uram, oszlasd meg nyelvüket, mert erőszakot és viszályt láttam a városban:
10 Dag och natt gå de omkring den, ovanpå dess murar, ondska och olycka råda därinne;
Nappal és éjjel körüljárják azt falain; jogtalanság és baj van ő benne.
11 ja, fördärv råder därinne, och från dess torg vika icke förtryck och svek.
Veszedelem van ő benne s nem mozdul el piaczáról elnyomás és csalárdság.
12 Se, det är icke en fiende som smädar mig, det kunde jag fördraga; det är icke min ovän som förhäver sig mot mig, för honom kunde jag gömma mig undan.
Mert nem ellenség gyaláz engem, azt elviselném, nem gyűlölőm fenhéjázott ellenem, ő előle elrejtőzném;
13 Nej, du gör det, du som var min jämlike, min vän och förtrogne,
hanem te magamféle ember, társam és meghittem,
14 du som levde med mig i ljuvlig förtrolighet, du som i Guds hus gick med mig i högtidsskaran.
a kivel együtt édesen tanakodtunk, Isten házába jártunk a sokadalom közt.
15 Döden komme över dem oförtänkt, levande fare de ned i dödsriket; ty ondska råder i deras boning, i deras hjärtan. (Sheol h7585)
Rontson rájuk a lialál, szálljanak le az alvilágba elevenen; mert gonoszságok vannak lakukban, belsejükben. (Sheol h7585)
16 Men jag ropar till Gud; HERREN skall frälsa mig.
Én az Istenhez kiáltok fel, és az Örökkévaló megsegít engem.
17 Afton och morgon och middag vill jag utgjuta mitt bekymmer och klaga, och han skall höra min röst.
Este és reggel és délben panaszkodom és nyögök, és ő hallotta szavamat;
18 Han förlossar min själ och skaffar henne ro, så att de icke komma vid mig; ty de äro många, som stå mig emot.
kiváltotta békében lelkemet, az ellenem viselt harczból, mert sokan voltak ellenem.
19 Gud skall höra det och giva dem svar, han som sitter på sin tron av ålder. (Sela) Ty de vilja icke ändra sig, och de frukta ej Gud.
Meghallja Isten és lealázza őket, az ősidőben trónoló — Szelá – kik számára nincsen változás és nem félték Istent.
20 Den mannen bär händer på sin vän; han bryter sitt förbund.
Kinyújtotta kezeit meghittjeire, megszentségtelenítette szövetségét.
21 Orden i hans mun äro hala såsom smör, men stridslust fyller hans hjärta; hans ord äro lenare än olja, dock äro de dragna svärd.
Simább a vajnál szája, de harc a szíve; lágyabbak szavai az olajnál, de azok kirántott kardok.
22 Kasta din börda på HERREN, han skall uppehålla dig; han skall i evighet icke tillstädja att den rättfärdige vacklar.
Vesd az Örökkévalóra terhedet, ő majd eltart téged; nem engedi soha tántorogni az igazat!
23 Gud, du skall störta dem ned i gravens djup; de blodgiriga och falska skola ej nå sin halva ålder. Men jag förtröstar på dig.
Te pedig, Isten, leszállítod őket a verem gödrébe; vérontás és csalárdság emberei napjaik felét sem érik el, de én bízom benned.
