Psaltaren 55
1 För sångmästaren, med strängaspel; en sång av David. Lyssna, Gud, till min bön, och fördölj dig icke för min åkallan.
To the chief Musician on Neginoth, Maschil, [A Psalm] of David. Give ear to my prayer, O God; and hide not thyself from my supplication.
2 Akta på mig och svara mig. I mitt bekymmer är jag utan ro och måste klaga,
Attend unto me, and hear me: I mourn in my complaint, and make a noise;
3 vid fiendens rop, vid den ogudaktiges skri. Ty de vilja draga fördärv över mig, och i vrede ansätta de mig.
Because of the voice of the enemy, because of the oppression of the wicked: for they cast iniquity upon me, and in wrath they hate me.
4 Mitt hjärta ängslas i mitt bröst, och dödens fasor hava fallit över mig.
My heart is sore pained within me: and the terrors of death are fallen upon me.
5 Fruktan och bävan kommer över mig, och förfäran övertäcker mig.
Fearfulness and trembling are come upon me, and horror hath overwhelmed me.
6 Därför säger jag: Ack att jag hade vingar såsom duvan! Då skulle jag flyga bort och söka mig ett bo.
And I said, Oh that I had wings like a dove! [for then] would I fly away, and be at rest.
7 Ja, långt bort skulle jag fly, jag skulle taga härbärge i öknen. (Sela)
Lo, [then] would I wander far off, [and] remain in the wilderness. (Selah)
8 Jag skulle skynda att söka mig en tillflykt undan stormvind och oväder.
I would hasten my escape from the windy storm [and] tempest.
9 Fördärva dem, Herre; gör deras tungor oense. Ty våld och genstridighet ser jag i staden.
Destroy, O Lord, [and] divide their tongues: for I have seen violence and strife in the city.
10 Dag och natt gå de omkring den, ovanpå dess murar, ondska och olycka råda därinne;
Day and night they go about it upon the walls thereof: mischief also and sorrow [are] in the midst of it.
11 ja, fördärv råder därinne, och från dess torg vika icke förtryck och svek.
Wickedness [is] in the midst thereof: deceit and guile depart not from her streets.
12 Se, det är icke en fiende som smädar mig, det kunde jag fördraga; det är icke min ovän som förhäver sig mot mig, för honom kunde jag gömma mig undan.
For [it was] not an enemy [that] reproached me; then I could have borne [it: ] neither [was it] he that hated me [that] did magnify [himself] against me; then I would have hid myself from him:
13 Nej, du gör det, du som var min jämlike, min vän och förtrogne,
But [it was] thou, a man mine equal, my guide, and mine acquaintance.
14 du som levde med mig i ljuvlig förtrolighet, du som i Guds hus gick med mig i högtidsskaran.
We took sweet counsel together, [and] walked unto the house of God in company.
15 Döden komme över dem oförtänkt, levande fare de ned i dödsriket; ty ondska råder i deras boning, i deras hjärtan. (Sheol h7585)
Let death seize upon them, [and] let them go down quick into hell: for wickedness [is] in their dwellings, [and] among them. (Sheol h7585)
16 Men jag ropar till Gud; HERREN skall frälsa mig.
As for me, I will call upon God; and the LORD shall save me.
17 Afton och morgon och middag vill jag utgjuta mitt bekymmer och klaga, och han skall höra min röst.
Evening, and morning, and at noon, will I pray, and cry aloud: and he shall hear my voice.
18 Han förlossar min själ och skaffar henne ro, så att de icke komma vid mig; ty de äro många, som stå mig emot.
He hath delivered my soul in peace from the battle [that was] against me: for there were many with me.
19 Gud skall höra det och giva dem svar, han som sitter på sin tron av ålder. (Sela) Ty de vilja icke ändra sig, och de frukta ej Gud.
God shall hear, and afflict them, even he that abideth of old. (Selah) Because they have no changes, therefore they fear not God.
20 Den mannen bär händer på sin vän; han bryter sitt förbund.
He hath put forth his hands against such as be at peace with him: he hath broken his covenant.
21 Orden i hans mun äro hala såsom smör, men stridslust fyller hans hjärta; hans ord äro lenare än olja, dock äro de dragna svärd.
[The words] of his mouth were smoother than butter, but war [was] in his heart: his words were softer than oil, yet [were] they drawn swords.
22 Kasta din börda på HERREN, han skall uppehålla dig; han skall i evighet icke tillstädja att den rättfärdige vacklar.
Cast thy burden upon the LORD, and he shall sustain thee: he shall never suffer the righteous to be moved.
23 Gud, du skall störta dem ned i gravens djup; de blodgiriga och falska skola ej nå sin halva ålder. Men jag förtröstar på dig.
But thou, O God, shalt bring them down into the pit of destruction: bloody and deceitful men shall not live out half their days; but I will trust in thee.
