Psaltaren 51

1 För sångmästaren; en psalm av David, när profeten Natan kom till honom, då han hade gått in till Bat-Seba. Gud, var mig nådig efter din godhet, utplåna mina överträdelser efter din stora barmhärtighet.

Ten compasión de mí, oh ʼElohim, Conforme a tu misericordia. Según tu gran clemencia Borra mis transgresiones.

2 Två mig väl från min missgärning, och rena mig från synd.

Lávame completamente de mi iniquidad, Y purifícame de mi pecado.

3 Ty jag känner mina överträdelser, och min synd är alltid inför mig.

Porque yo reconozco mis transgresiones. Mi pecado está siempre delante de mí.

4 Mot dig allena har jag syndat och gjort vad ont är i dina ögon; på det att du må finnas rättfärdig i dina ord och rättvis i dina domar.

Contra Ti, solo contra Ti pequé, E hice lo malo ante tus ojos. Así que eres justo cuando hablas, E intachable cuando juzgas.

5 Se, i synd är jag född, och i synd har min moder avlat mig.

Mira que en iniquidad fui formado, Y en pecado me concibió mi madre.

6 Du har ju behag till sanning i hjärtegrunden; så lär mig då vishet i mitt innersta.

Mira que Tú deseas verdad en lo íntimo, Y en la parte secreta me harás conocer sabiduría.

7 Skära mig med isop, så att jag varder ren; två mig, så att jag bliver vitare än snö.

Purifícame con hisopo y seré puro. Lávame, y seré más blanco que la nieve.

8 Låt mig förnimma fröjd och glädje, låt de ben som du har krossat få fröjda sig.

¡Hazme oír gozo y alegría! ¡Regocíjense los huesos que humillaste!

9 Vänd bort ditt ansikte från mina synder, och utplåna alla mina missgärningar.

Oculta tu rostro de mis pecados Y borra todas mis iniquidades.

10 Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta, och giv mig på nytt en frimodig ande.

Oh ʼElohim, crea en mí un corazón puro Y renueva un espíritu establecido dentro de mí.

11 Förkasta mig icke från ditt ansikte, och tag icke din helige Ande ifrån mig.

No me eches de tu Presencia, Ni quites de mí tu Santo Espíritu.

12 Låt mig åter få fröjdas över din frälsning, och uppehåll mig med villighetens ande.

Vuélveme el gozo de tu salvación, Y un espíritu noble me sustente.

13 Då skall jag lära överträdarna dina vägar, och syndarna skola omvända sig till dig.

Entonces enseñaré a los transgresores tus caminos, Y los pecadores se convertirán a Ti.

14 Rädda mig undan blodstider, Gud, du min frälsnings Gud, så skall min tunga jubla över din rättfärdighet.

Líbrame de homicidios, oh ʼElohim, ʼElohim de mi salvación, Y mi lengua cantará con gozo tu justicia.

15 Herre, upplåt mina läppar, så att min mun kan förkunna ditt lov.

Oh ʼAdonay, abre mis labios, Para que mi boca declare tu alabanza.

16 Ty du har icke behag till offer, eljest skulle jag giva dig sådana; till brännoffer har du icke lust.

Porque no deseas sacrificio, Que de otro modo, yo daría. No eres complacido con holocausto.

17 Det offer som behagar Gud är en förkrossad ande; ett förkrossat och bedrövat hjärta skall du, Gud, icke förakta.

Los sacrificios de ʼElohim son un espíritu quebrantado. No despreciarás Tú, oh ʼElohim, al corazón contrito y humillado.

18 Gör väl mot Sion i din nåd, bygg upp Jerusalems murar.

Haz bien con tu benevolencia a Sion. Edifica los muros de Jerusalén.

19 Då skall du undfå rätta offer, som behaga dig, brännoffer och heloffer; då skall man offra tjurar på ditt altare.

Entonces te agradarán los sacrificios de justicia, El holocausto u ofrenda completamente quemada. Entonces serán ofrecidos becerros sobre tu altar.