Psaltaren 51

1 För sångmästaren; en psalm av David, när profeten Natan kom till honom, då han hade gått in till Bat-Seba. Gud, var mig nådig efter din godhet, utplåna mina överträdelser efter din stora barmhärtighet.

Para el director del coro. Un salmo de David. Cuando el profeta Natán vino a él después de haber cometido adulterio con Betsabé. Ten mimsericordia de mi, ¡Oh, Dios! Por tu gran amor, por tu infinita bondad, por favor, limpia mis pecados.

2 Två mig väl från min missgärning, och rena mig från synd.

Lava toda mi culpa; límpiame de mi pecado.

3 Ty jag känner mina överträdelser, och min synd är alltid inför mig.

Admito mi rebelión; mi pecado siempre me golpea a la cara.

4 Mot dig allena har jag syndat och gjort vad ont är i dina ögon; på det att du må finnas rättfärdig i dina ord och rättvis i dina domar.

He pecado contra ti, solamente contra ti. He hecho el mal ante tus ojos. Por eso, lo que dices está bien, y lo que me juzgas es correcto.

5 Se, i synd är jag född, och i synd har min moder avlat mig.

Es verdad que nací siendo culpable, pecador desde el momento en que fui concebido.

6 Du har ju behag till sanning i hjärtegrunden; så lär mig då vishet i mitt innersta.

Pero tú quieres confiar en lo que hay en el interior; me has enseñado sabiduría desde lo más profundo.

7 Skära mig med isop, så att jag varder ren; två mig, så att jag bliver vitare än snö.

Purifícame con hisopo para que pueda quedar limpio; lávame para que pueda ser blanco como la nieve.

8 Låt mig förnimma fröjd och glädje, låt de ben som du har krossat få fröjda sig.

Por favor, permíteme escuchar alegría y felicidad otra vez; permite que los huesos que has roto se gocen una vez más.

9 Vänd bort ditt ansikte från mina synder, och utplåna alla mina missgärningar.

Aparta tu cara de ver mis pecados; por favor, limpia mi culpa.

10 Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta, och giv mig på nytt en frimodig ande.

Crea en mí, oh Dios, un corazón puro, y hazme fiel otra vez.

11 Förkasta mig icke från ditt ansikte, och tag icke din helige Ande ifrån mig.

No me expulses de tu presencia; no alejes tu Santo Espíritu de mí.

12 Låt mig åter få fröjdas över din frälsning, och uppehåll mig med villighetens ande.

Dame una vez más la alegría de tu salvación. Ayúdame a tener un carácter dispuesto.

13 Då skall jag lära överträdarna dina vägar, och syndarna skola omvända sig till dig.

Para entonces poder mostrarle tus caminos a los rebeldes, y los pecadores volverán a ti.

14 Rädda mig undan blodstider, Gud, du min frälsnings Gud, så skall min tunga jubla över din rättfärdighet.

Perdóname, ¡Oh, Dios! Por toda la sangre que he derramado, y cantaré de alegría por tu bondad, Dios de mi salvación.

15 Herre, upplåt mina läppar, så att min mun kan förkunna ditt lov.

¡Abre mis labios para que pueda alabarte!

16 Ty du har icke behag till offer, eljest skulle jag giva dig sådana; till brännoffer har du icke lust.

Porque los sacrificios no te hacen feliz. Si así fuera, te hubiera traído uno. Pero los holocaustos no te alegran.

17 Det offer som behagar Gud är en förkrossad ande; ett förkrossat och bedrövat hjärta skall du, Gud, icke förakta.

Los “sacrificios” que Dios quiere son los que nacen desde el interior, el arrepentimiento sincero. Dios no rechazará un corazón quebrantado y triste.

18 Gör väl mot Sion i din nåd, bygg upp Jerusalems murar.

Sé bueno con Sión. Ayuda a la ciudad. Reconstruye los muros de Jerusalén.

19 Då skall du undfå rätta offer, som behaga dig, brännoffer och heloffer; då skall man offra tjurar på ditt altare.

Te alegrarás con los sacrificios que te damos con el espíritu correcto; te alegrarás por todos los tipos de sacrificios, y los becerros serán sacrificados en tu altar una vez más.