Psaltaren 51
1 För sångmästaren; en psalm av David, när profeten Natan kom till honom, då han hade gått in till Bat-Seba. Gud, var mig nådig efter din godhet, utplåna mina överträdelser efter din stora barmhärtighet.
Ki te tino kaiwhakatangi. He himene na Rawiri, i te taenga o Natana poropiti ki a ia, mo tona haerenga ki a Patehepa. Tohungia ahau, e te Atua, kia rite ki tou atawhai: kia rite ki tou aroha nui te murunga o oku he.
2 Två mig väl från min missgärning, och rena mig från synd.
Horoia rawatia toku kino: kia ma hoki toku hara.
3 Ty jag känner mina överträdelser, och min synd är alltid inför mig.
E whaki ana hoki ahau i aku mahi tutu: kei toku aroaro tonu toku hara.
4 Mot dig allena har jag syndat och gjort vad ont är i dina ögon; på det att du må finnas rättfärdig i dina ord och rättvis i dina domar.
He hara ki a koe, ki a koe anake, toku; i meatia ano tenei he ki tou aroaro; kia tika ai koe i tau korerotanga, kia ma ai hoki ina whakawa.
5 Se, i synd är jag född, och i synd har min moder avlat mig.
Na i whakaahuatia ahau i roto i te kino, i runga ano i te hara toku whakahaputanga ki roto ki toku whaea.
6 Du har ju behag till sanning i hjärtegrunden; så lär mig då vishet i mitt innersta.
Na ko tau e matenui ai ko te pono i nga wahi o roto, a ka whakaakona oku wahi ngaro e koe ki te whakaaro nui.
7 Skära mig med isop, så att jag varder ren; två mig, så att jag bliver vitare än snö.
Purea ahau ki te hihopa, a ka ma ahau; horoia ahau, a ka ma ke atu i te hukarere.
8 Låt mig förnimma fröjd och glädje, låt de ben som du har krossat få fröjda sig.
Meinga kia rongo ahau i te hari, i te koa, a ka whakamanamana nga iwi i whatiia nei e koe.
9 Vänd bort ditt ansikte från mina synder, och utplåna alla mina missgärningar.
Huna tou mata ki oku hara; a murua katoatia oku kino.
10 Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta, och giv mig på nytt en frimodig ande.
Hanga, e te Atua, he ngakau ma ki roto ki ahau: whakahoutia hoki ki roto ki ahau he wairua tika.
11 Förkasta mig icke från ditt ansikte, och tag icke din helige Ande ifrån mig.
Kaua ahau e maka i tou aroaro; kaua hoki tou wairua tapu e tangohia i ahau.
12 Låt mig åter få fröjdas över din frälsning, och uppehåll mig med villighetens ande.
Whakahokia mai ki ahau te hari o tau whakaoranga: tautokona hoki ahau ki te wairua kakama.
13 Då skall jag lära överträdarna dina vägar, och syndarna skola omvända sig till dig.
Ko reira ahau whakaako ai i au ara ki te hunga tutu; a ka tahuri te hunga hara ki a koe.
14 Rädda mig undan blodstider, Gud, du min frälsnings Gud, så skall min tunga jubla över din rättfärdighet.
Whakaorangia ahau i te hara toto, e te Atua, e te Atua o toku whakaoranga, a ka waiatatia au mahi tika e toku arero.
15 Herre, upplåt mina läppar, så att min mun kan förkunna ditt lov.
Whakatuwheratia oku ngutu, e te Ariki; a ka puaki i toku mangai te whakamoemiti ki a koe.
16 Ty du har icke behag till offer, eljest skulle jag giva dig sådana; till brännoffer har du icke lust.
Kahore nei hoki koe e aro ki te patunga tapu; penei kua hoatu e ahau: kahore koe e ahuareka ki te tahunga tinana.
17 Det offer som behagar Gud är en förkrossad ande; ett förkrossat och bedrövat hjärta skall du, Gud, icke förakta.
Ko nga patunga tapu ma te Atua he wairua maru: e kore koe e whakahawea e te Atua, ki te ngakau maru, ki te ngakau iro.
18 Gör väl mot Sion i din nåd, bygg upp Jerusalems murar.
Kia pai koe ki te atawhai i Hiona: hanga nga taiepa o Hiruharama.
19 Då skall du undfå rätta offer, som behaga dig, brännoffer och heloffer; då skall man offra tjurar på ditt altare.
Ko reira koe pai ai ki nga patunga tapu o te tika, ki nga tahunga tinana, he mea whakaeke katoa: ko reira ratou whakaeke ai i nga puru ki runga ki tou aata.
