< Psaltaren 51 >
1 För sångmästaren; en psalm av David, när profeten Natan kom till honom, då han hade gått in till Bat-Seba. Gud, var mig nådig efter din godhet, utplåna mina överträdelser efter din stora barmhärtighet.
Dem Musikmeister. Ein Psalm Davids, als der Prophet Nathan zu ihm kam, nachdem er zu Bathseba eingegangen war. Gott, sei mir gnädig nach deiner Huld, tilge meine Vergehungen nach deiner großen Barmherzigkeit!
2 Två mig väl från min missgärning, och rena mig från synd.
Wasche mich gründlich von meiner Verschuldung und reinige mich von meiner Sünde!
3 Ty jag känner mina överträdelser, och min synd är alltid inför mig.
Denn ich kenne meine Vergehungen wohl, und meine Sünde ist mir allezeit gegenwärtig.
4 Mot dig allena har jag syndat och gjort vad ont är i dina ögon; på det att du må finnas rättfärdig i dina ord och rättvis i dina domar.
An dir allein habe ich gesündigt und habe gethan, was dir mißfällig ist, damit du Recht behaltest mit deinem Urteil.
5 Se, i synd är jag född, och i synd har min moder avlat mig.
Bin ich ja doch in Verschuldung geboren, und in Sünde hat mich meine Mutter empfangen.
6 Du har ju behag till sanning i hjärtegrunden; så lär mig då vishet i mitt innersta.
Verlangst du doch Wahrheit im Inneren, so thue mir denn im verborgenen Herzen Weisheit kund!
7 Skära mig med isop, så att jag varder ren; två mig, så att jag bliver vitare än snö.
Entsündige mich mit Ysop, daß ich rein werde; wasche mich, daß ich weißer werde, als Schnee.
8 Låt mig förnimma fröjd och glädje, låt de ben som du har krossat få fröjda sig.
Laß mich Freude und Wonne vernehmen; frohlocken mögen die Gebeine, die du zerschlagen hast.
9 Vänd bort ditt ansikte från mina synder, och utplåna alla mina missgärningar.
Verbirg dein Angesicht vor meinen Sünden und tilge alle meine Verschuldungen.
10 Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta, och giv mig på nytt en frimodig ande.
Schaffe mir, Gott, ein reines Herz und bringe in mich einen neuen, gewissen Geist.
11 Förkasta mig icke från ditt ansikte, och tag icke din helige Ande ifrån mig.
Verwirf mich nicht von deinem Angesicht und nimm deinen heiligen Geist nicht von mir.
12 Låt mig åter få fröjdas över din frälsning, och uppehåll mig med villighetens ande.
Erfreue mich wieder mit deiner Hilfe und stütze mich mit einem Geiste der Willigkeit.
13 Då skall jag lära överträdarna dina vägar, och syndarna skola omvända sig till dig.
Ich will Abtrünnige deine Wege lehren, und die Sünder sollen sich zu dir bekehren.
14 Rädda mig undan blodstider, Gud, du min frälsnings Gud, så skall min tunga jubla över din rättfärdighet.
Errette mich von Blutvergießen, Gott, du Gott, der mein Heil ist; möge meine Zunge über deine Gerechtigkeit jubeln.
15 Herre, upplåt mina läppar, så att min mun kan förkunna ditt lov.
Herr, öffne mir die Lippen, damit mein Mund deinen Ruhm verkünde!
16 Ty du har icke behag till offer, eljest skulle jag giva dig sådana; till brännoffer har du icke lust.
Denn Schlachtopfer begehrst du nicht - sonst wollte ich sie geben - und an Brandopfern hast du nicht Wohlgefallen.
17 Det offer som behagar Gud är en förkrossad ande; ett förkrossat och bedrövat hjärta skall du, Gud, icke förakta.
Die rechten Schlachtopfer für Gott sind ein zerbrochener Geist; ein zerbrochenes und zerschlagenes Herz wirst du, Gott, nicht verschmähen!
18 Gör väl mot Sion i din nåd, bygg upp Jerusalems murar.
Thue wohl an Zion nach deiner Gnade; baue die Mauern Jerusalems!
19 Då skall du undfå rätta offer, som behaga dig, brännoffer och heloffer; då skall man offra tjurar på ditt altare.
Dann wirst du Wohlgefallen haben an rechten Opfern, an Brandopfer und Ganzopfer; dann wird man Farren auf deinen Altar bringen.