< Psaltaren 51 >
1 För sångmästaren; en psalm av David, när profeten Natan kom till honom, då han hade gått in till Bat-Seba. Gud, var mig nådig efter din godhet, utplåna mina överträdelser efter din stora barmhärtighet.
Een psalm van David, voor den opperzangmeester. Toen de profeet Nathan tot hem was gekomen, nadat hij tot Bathseba was ingegaan. Wees mij genadig, o God! naar Uw goedertierenheid; delg mijn overtreding uit, naar de grootheid Uwer barmhartigheden.
2 Två mig väl från min missgärning, och rena mig från synd.
Was mij wel van mijn ongerechtigheid, en reinig mij van mijn zonde.
3 Ty jag känner mina överträdelser, och min synd är alltid inför mig.
Want ik ken mijn overtredingen, en mijn zonde is steeds voor mij.
4 Mot dig allena har jag syndat och gjort vad ont är i dina ögon; på det att du må finnas rättfärdig i dina ord och rättvis i dina domar.
Tegen U, U alleen, heb ik gezondigd, en gedaan, dat kwaad is in Uw ogen; opdat Gij rechtvaardig zijt in Uw spreken, en rein zijt in Uw richten.
5 Se, i synd är jag född, och i synd har min moder avlat mig.
Zie, ik ben in ongerechtigheid geboren, en in zonde heeft mij mijn moeder ontvangen.
6 Du har ju behag till sanning i hjärtegrunden; så lär mig då vishet i mitt innersta.
Zie, Gij hebt lust tot waarheid in het binnenste, en in het verborgene maakt Gij mij wijsheid bekend.
7 Skära mig med isop, så att jag varder ren; två mig, så att jag bliver vitare än snö.
Ontzondig mij met hysop, en ik zal rein zijn; was mij, en ik zal witter zijn dan sneeuw.
8 Låt mig förnimma fröjd och glädje, låt de ben som du har krossat få fröjda sig.
Doe mij vreugde en blijdschap horen; dat de beenderen zich verheugen, die Gij verbrijzeld hebt.
9 Vänd bort ditt ansikte från mina synder, och utplåna alla mina missgärningar.
Verberg Uw aangezicht van mijn zonden, en delg uit al mijn ongerechtigheden.
10 Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta, och giv mig på nytt en frimodig ande.
Schep mij een rein hart, o God! en vernieuw in het binnenste van mij een vasten geest.
11 Förkasta mig icke från ditt ansikte, och tag icke din helige Ande ifrån mig.
Verwerp mij niet van Uw aangezicht, en neem Uw Heiligen Geest niet van mij.
12 Låt mig åter få fröjdas över din frälsning, och uppehåll mig med villighetens ande.
Geef mij weder de vreugde Uws heils; en de vrijmoedige geest ondersteune mij.
13 Då skall jag lära överträdarna dina vägar, och syndarna skola omvända sig till dig.
Zo zal ik de overtreders Uw wegen leren; en de zondaars zullen zich tot U bekeren.
14 Rädda mig undan blodstider, Gud, du min frälsnings Gud, så skall min tunga jubla över din rättfärdighet.
Verlos mij van bloedschulden, o God, Gij, God mijns heils! zo zal mijn tong Uw gerechtigheid vrolijk roemen.
15 Herre, upplåt mina läppar, så att min mun kan förkunna ditt lov.
Heere, open mijn lippen, zo zal mijn mond Uw lof verkondigen.
16 Ty du har icke behag till offer, eljest skulle jag giva dig sådana; till brännoffer har du icke lust.
Want Gij hebt geen lust tot offerande, anders zou ik ze geven; in brandofferen hebt Gij geen behagen.
17 Det offer som behagar Gud är en förkrossad ande; ett förkrossat och bedrövat hjärta skall du, Gud, icke förakta.
De offeranden Gods zijn een gebroken geest; een gebroken en verslagen hart zult Gij, o God! niet verachten.
18 Gör väl mot Sion i din nåd, bygg upp Jerusalems murar.
Doe wel bij Sion naar Uw welbehagen; bouw de muren van Jeruzalem op.
19 Då skall du undfå rätta offer, som behaga dig, brännoffer och heloffer; då skall man offra tjurar på ditt altare.
Dan zult Gij lust hebben aan de offeranden der gerechtigheid, aan brandoffer en een offer, dat gans verteerd wordt; dan zullen zij varren offeren op Uw altaar.