< Psaltaren 50 >
1 En psalm av Asaf. Gud, HERREN Gud, talar och kallar jorden, allt mellan öster och väster.
Salmo de Asaf. El Señor Dios habló y convocó a la tierra, desde el sol naciente hasta su ocaso.
2 Från Sion, skönhetens fullhet, träder Gud fram i glans.
Desde Sión en plena belleza aparece radiante Dios;
3 Vår Gud kommer, och han skall icke tiga. Förtärande eld går framför honom, och omkring honom stormar det med makt.
viene el Dios nuestro, y no en silencio; un fuego devorador le precede y en torno suyo ruge la tempestad.
4 Han kallar på himmelen därovan och på jorden, för att döma sitt folk:
Llama a los cielos de arriba y a la tierra, dispuesto a hacer juicio sobre su pueblo:
5 "Församlen till mig mina fromma, som sluta förbund med mig vid offer."
“¡Congregadme a los piadosos, los que han hecho alianza conmigo mediante sacrificios!”
6 Och himlarna förkunna att han är rättfärdig, att Gud är den som skipar rätt. (Sela)
Y he aquí que los cielos proclaman su justicia, porque el Juez es Dios mismo.
7 Hör, mitt folk, jag vill tala; Israel, låt mig varna dig. Gud, din Gud, är jag.
“Oye, pueblo mío, y hablaré; Israel, voy a dar testimonio contra ti; Yo soy Dios, el Dios tuyo.
8 Icke för dina slaktoffer vill jag gå till rätta med dig; dina brännoffer har jag alltid inför mig.
No te reprendo por falta de tus sacrificios, pues tus holocaustos están siempre delante de Mí.
9 Jag vill icke taga tjurar ur ditt hus eller bockar ur dina fållor;
No tomaré ni un becerro de tu casa, ni carneros de tus manadas.
10 ty mina äro alla skogens djur, boskapen på de tusende bergen;
Puesto que son mías todas las fieras de la selva, y las bestias que por millares viven en mis montañas.
11 jag känner alla fåglar på bergen, och vad som rör sig på marken är mig bekant.
Conozco todas las aves del cielo, y cuanto se mueve en el campo está de manifiesto a mis ojos.
12 Om jag hungrade, skulle jag icke säga dig det; ty min är jordens krets med allt vad därpå är.
Si tuviera hambre, no te lo diría a ti, porque mío es el orbe y cuanto él contiene.
13 Skulle jag äta tjurars kött, och skulle jag dricka bockars blod?
¿Acaso Yo como carne de toros, o bebo sangre de chivos?
14 Nej, offra lovets offer åt Gud, så skall du få infria dina löften till den Högste.
Sacrificios de alabanza es lo que has de ofrecer a Dios, y cumplir al Altísimo tus votos.
15 Och åkalla mig i nöden, så vill jag hjälpa dig, och du skall prisa mig."
Entonces sí, invócame en el día de la angustia; Yo te libraré y tú me darás gloria.”
16 Men till den ogudaktige säger Gud: "Huru kan du tala om mina stadgar och föra mitt förbund på tungan,
Al pecador, empero, le dice Dios: “¿Cómo es que andas tú pregonando mis mandamientos, y tienes mi alianza en tus labios,
17 du som hatar tuktan och kastar mina ord bakom dig?
tú, que aborreces la instrucción, y has echado a la espalda mis palabras?
18 Om du ser en tjuv, så håller du med honom, och med äktenskapsbrytare giver du dig i lag.
Cuando ves a un ladrón te vas con él, y te asocias a los adúlteros.
19 Din mun släpper du lös till vad ont är, och din tunga hopspinner svek.
Has abierto tu boca al mal, y tu lengua ha urdido engaño.
20 Du sitter där och förtalar din broder, din moders son lastar du!
Te sentabas para hablar contra tu hermano, y cubrías de oprobio al hijo de tu madre.
21 Så gör du, och jag tiger, och nu tror du att jag är såsom du. Nej, jag vill straffa dig och ställa dig det för ögonen.
Esto hiciste, y ¿Yo he de callar? ¿Imaginaste que Yo soy como tú? Yo te pediré cuentas y te lo echaré en cara.
22 I som förgäten Gud, märken detta, för att jag icke må sönderriva eder utan räddning:
Entended estas cosas los que os olvidáis de Dios; no sea que Yo os destroce y no haya quien os salve.
23 den som offrar lovets offer, han ärar mig; och den som aktar på sin väg, honom skall jag låta se Guds frälsning."
El que me ofrece el sacrificio de alabanza, ese es el que honra; y al que anda en sinceridad, a ese le haré ver la salvación de Dios.”