Psaltaren 5
1 För sångmästaren, till Nehilót; en psalm av David. Lyssna till mina ord, HERRE; förnim min suckan.
Ki he Takimuʻa ʻi he Nekiloti, ko e Saame ʻa Tevita. Ke ke fofonga mai ki heʻeku ngaahi lea, ʻE Sihova, tokanga ki heʻeku fakalaulauloto.
2 Akta på mitt klagorop, du min konung och min Gud; ty till dig vill jag ställa min bön.
Ke ke fanongo ki he leʻo ʻo ʻeku tangi, ʻE hoku tuʻi, mo hoku ʻOtua: he te u lotu pe kiate koe.
3 HERRE, bittida hör du nu min röst, bittida frambär jag mitt offer till dig och skådar efter dig.
Ko hoku leʻo te ke ongoʻi ʻE Sihova, ʻi he pongipongi; ʻi he pongipongi te u ʻohake ʻeku lotu kiate koe, pea u hanga hake.
4 Ty du är icke en Gud som har behag till ogudaktighet; den som är ond får icke bo hos dig.
He ʻoku ʻikai ko e ʻOtua koe ʻoku fiemālie ʻi he angahala: pea ʻe ʻikai nonofo mo koe ʻae kovi.
5 De övermodiga bestå icke inför dina ögon; du hatar alla ogärningsmän.
ʻE ʻikai tuʻu ʻi ho ʻao ʻae kau vale: ʻoku ke fehiʻa ki he kakai fai kovi kotoa pē.
6 Du förgör dem som tala lögn; de blodgiriga och falska äro en styggelse för HERREN.
Te ke fakaʻauha ʻakinautolu ʻoku lea loi: ʻe fakaliliʻa ʻa Sihova ki he tangata pani toto mo kākā.
7 Men jag får gå in i ditt hus, genom din stora nåd; jag får tillbedja i din fruktan, vänd mot ditt heliga tempel.
Ka ko au, te u hū ki ho fale ʻi he lahi ʻo hoʻo ʻaloʻofa: pea ʻi he manavahē kiate koe te u hū ʻi he faletapu ʻo hoʻo māʻoniʻoni.
8 HERRE, led mig genom din rättfärdighet, för mina förföljares skull; gör din väg jämn för mig.
Tataki au, ʻE Sihova, ʻi hoʻo māʻoniʻoni koeʻuhi ko hoku ngaahi fili; fakatotonu ho hala ʻi hoku mata.
9 Ty i deras mun är intet visst, deras innersta är fördärv, en öppen grav är deras strupe, sin tunga göra de hal.
He ʻoku ʻikai ha moʻoni ʻi honau ngutu; ʻoku mātuʻaki kovi honau loto; ko honau kia ko e fonualoto kuo matangaki; ʻoku nau lapu ʻaki honau ʻelelo.
10 Döm dem, o Gud; må de komma på fall med sina anslag. Driv bort dem för deras många överträdelsers skull, eftersom de äro gensträviga mot dig.
Ke ke fakaʻauha ʻakinautolu, ʻE ʻOtua; tuku ke nau hinga ʻi heʻenau ngaahi fakakaukau ʻanautolu; ke ke lī kituʻa ʻakinautolu ʻi he lahi ʻo ʻenau talangataʻa; he kuo nau angatuʻu kiate koe.
11 Men låt alla dem glädjas, som taga sin tillflykt till dig; evinnerligen må de jubla, ty du beskärmar dem; i dig må de fröjda sig, som hava ditt namn kärt.
Kae tuku ke fiefia ʻakinautolu kotoa pē ʻaia ʻoku falala kiate koe: ke nau kalanga maʻuaipē ʻi he fiefia, ko e meʻa ʻi hoʻo maluʻi ʻakinautolu: tuku ke fiefia ʻiate koe ʻakinautolu ʻoku ʻofa ki ho huafa.
12 Ty du, HERRE, välsignar den rättfärdige; du betäcker honom med nåd såsom med en sköld.
He ko koe, ʻE Sihova, te ke tāpuaki ʻae māʻoniʻoni; te ke kāpui ʻaki ia ʻae ʻofa ʻo hangē ko e fakaū.
