< Psaltaren 49 >

1 För sångmästaren; av Koras söner; en psalm. Hören detta, alla folk, lyssnen härtill, I alla som leven i världen,
Poslušajte to, vsa ve ljudstva, pazljivo prisluhnite, vsi vi prebivalci sveta,
2 både låga och höga, rika såväl som fattiga.
tako nizki kakor visoki, bogati in revni skupaj.
3 Hin mun skall tala visdom, och mitt hjärtas tanke skall vara förstånd.
Moja usta bodo govorila o modrosti in premišljevanje mojega srca bo o spoznanju.
4 Jag vill böja mitt öra till lärorikt tal, jag vill yppa vid harpan min förborgade kunskap.
Svoje uho bom nagnil k prispodobi. Svoje mračne izjave bom razkrival na harfi.
5 Varför skulle jag frukta i olyckans dagar, när mina förföljares ondska omgiver mig?
Zakaj naj bi se bal v dneh zla, ko me bo obdala krivičnost mojih petá?
6 De förlita sig på sina ägodelar och berömma sig av sin stora rikedom.
Tisti, ki zaupajo v svoje premoženje in se bahajo z množino svojih bogastev,
7 Men sin broder kan ingen förlossa eller giva Gud lösepenning för honom.
nihče izmed njih ne more odkupiti svojega brata na kakršenkoli način niti Bogu dati odkupnine zanj
8 För dyr är lösen för hans själ och kan icke betalas till evig tid,
(kajti odkupitev njihove duše je dragocena in primanjkuje na veke),
9 så att han skulle få leva för alltid och undgå att se graven.
da naj bi mirno živel na veke in ne videl trohnobe.
10 Nej, man skall se att visa män dö, att dårar och oförnuftiga förgås likasom de; de måste lämna sina ägodelar åt andra.
Kajti vidi, da modri možje umrejo, prav tako se pogubita bedak in brutalna oseba in svoje premoženje zapustita drugim.
11 De tänka att deras hus skola bestå evinnerligen, deras boningar från släkte till släkte; de uppkalla jordagods efter sina namn.
Njihova notranja misel je, da bodo svoje hiše ohranili na veke in svoja bivališča za vse rodove; svoja zemljišča imenujejo po svojih imenih.
12 Men en människa har, mitt i sin härlighet, intet bestånd, hon är lik fänaden, som förgöres.
Kljub temu človek, ki je v časti, ne ostane; podoben je živalim, ki poginejo.
13 Den vägen gå de, dårar som de äro, och de följas av andra som finna behag i deras tal. (Sela)
Ta njihova pot je njihova neumnost, vendar njihovo potomstvo odobrava njihove izjave. (Sela)
14 Såsom en fårhjord drivas de ned till dödsriket, där döden bliver deras herde. Så få de redliga makt över dem, när morgonen gryr, medan deras skepnader förtäras av dödsriket och ej få annan boning. (Sheol h7585)
Kakor ovce so položeni v grob; z njimi se bo hranila smrt in iskreni bodo zjutraj imeli nad njimi oblast in njihova lepota bo požrta v grobu, proč od njihovega bivanja. (Sheol h7585)
15 Men min själ skall Gud förlossa ifrån dödsrikets våld, ty han skall upptaga mig. (Sela) (Sheol h7585)
Toda Bog bo mojo dušo odkupil iz oblasti groba, kajti sprejel me bo. (Sela) (Sheol h7585)
16 Frukta icke, när en man bliver rik, när hans hus växer till i härlighet.
Ne boj se, kadar nekdo bogatí, ko se slava njegove hiše množí,
17 Ty av allt detta får han vid sin död intet med sig, och hans härlighet följer honom icke ditned.
kajti ko umre, ne bo ničesar odnesel. Njegova slava se ne bo spustila za njim.
18 Om han ock prisar sig välsignad under sitt liv, ja, om man än berömmer dig, när du gör goda dagar,
Čeprav je, medtem ko je živel, blagoslavljal svojo dušo – ljudje te bodo hvalili, ko delaš dobro sebi.
19 så skall dock vars och ens själ gå till hans fäders släkte, till dem som aldrig mer se ljuset.
Šel bo k rodu svojih očetov; oni nikoli ne bodo videli svetlobe.
20 En människa som, mitt i sin härlighet, är utan förstånd, hon är lik fänaden, som förgöres.
Človek, ki je v časti, pa ne spoznava, je podoben živalim, ki poginejo.

< Psaltaren 49 >