Psaltaren 49
1 För sångmästaren; av Koras söner; en psalm. Hören detta, alla folk, lyssnen härtill, I alla som leven i världen,
Przewodnikowi chóru. Psalm dla synów Korego. Słuchajcie tego wszystkie narody, nadstawcie ucha wszyscy mieszkańcy świata.
2 både låga och höga, rika såväl som fattiga.
Zarówno wy, prości, jak i wy, możni; zarówno bogaty, jak i ubogi.
3 Hin mun skall tala visdom, och mitt hjärtas tanke skall vara förstånd.
Moje usta wypowiedzą mądrość, a rozmyślaniem mego serca [będzie] roztropność.
4 Jag vill böja mitt öra till lärorikt tal, jag vill yppa vid harpan min förborgade kunskap.
Nakłonię ucha ku przypowieści, przy harfie rozwiążę moją zagadkę.
5 Varför skulle jag frukta i olyckans dagar, när mina förföljares ondska omgiver mig?
Dlaczego mam się bać w dniach niedoli, [gdy] otacza mnie nieprawość tych, którzy mnie depczą?
6 De förlita sig på sina ägodelar och berömma sig av sin stora rikedom.
Ci, którzy ufają swym bogactwom i chlubią się swym wielkim dostatkiem;
7 Men sin broder kan ingen förlossa eller giva Gud lösepenning för honom.
Nikt [z nich] w żaden sposób nie odkupi swego brata ani nie może dać Bogu [za niego] okupu;
8 För dyr är lösen för hans själ och kan icke betalas till evig tid,
(Kosztowny bowiem jest okup za ich dusze i nigdy się nie zdarzy);
9 så att han skulle få leva för alltid och undgå att se graven.
Aby żył na wieki i nie doznał zniszczenia.
10 Nej, man skall se att visa män dö, att dårar och oförnuftiga förgås likasom de; de måste lämna sina ägodelar åt andra.
Każdy bowiem widzi, że mądrzy umierają, tak samo jak ginie głupiec i prostak, i zostawiają obcym swoje bogactwa.
11 De tänka att deras hus skola bestå evinnerligen, deras boningar från släkte till släkte; de uppkalla jordagods efter sina namn.
Myślą, [że] ich domy [są] wieczne, a ich mieszkania [będą trwać] z pokolenia na pokolenie; nazywają ziemie swymi imionami.
12 Men en människa har, mitt i sin härlighet, intet bestånd, hon är lik fänaden, som förgöres.
Lecz człowiek, choć otoczony czcią, nie przetrwa; podobny jest do bydląt, które giną.
13 Den vägen gå de, dårar som de äro, och de följas av andra som finna behag i deras tal. (Sela)
Ich droga jest ich głupstwem, mimo to ich potomkowie pochwalają ich mowę. (Sela)
14 Såsom en fårhjord drivas de ned till dödsriket, där döden bliver deras herde. Så få de redliga makt över dem, när morgonen gryr, medan deras skepnader förtäras av dödsriket och ej få annan boning. (Sheol h7585)
Jak owce będą złożeni w grobie, śmierć ich pożre; prawi będą nad nimi panować o poranku, ich postać zostanie zniszczona w grobie, gdy opuszczą swoje mieszkanie. (Sheol h7585)
15 Men min själ skall Gud förlossa ifrån dödsrikets våld, ty han skall upptaga mig. (Sela) (Sheol h7585)
Ale Bóg wykupi moją duszę z mocy grobu, bo mnie przyjmie. (Sela) (Sheol h7585)
16 Frukta icke, när en man bliver rik, när hans hus växer till i härlighet.
Nie bój się, gdy się ktoś wzbogaci, gdy się rozmnoży sława jego domu;
17 Ty av allt detta får han vid sin död intet med sig, och hans härlighet följer honom icke ditned.
Bo gdy umrze, niczego [ze sobą] nie weźmie i nie pójdzie za nim jego sława.
18 Om han ock prisar sig välsignad under sitt liv, ja, om man än berömmer dig, när du gör goda dagar,
Chociaż za życia swej duszy pochlebiał i chwalono go, gdy dobrze się urządził;
19 så skall dock vars och ens själ gå till hans fäders släkte, till dem som aldrig mer se ljuset.
Pójdzie jednak do grona swych ojców; nigdy nie ujrzą światła.
20 En människa som, mitt i sin härlighet, är utan förstånd, hon är lik fänaden, som förgöres.
Człowiek, który jest otoczony czcią, a nie rozumie [tego], podobny jest do bydląt, które giną.
