< Psaltaren 48 >
1 En sång, en psalm av Koras söner. Stor är HERREN och högt lovad, i vår Guds stad, på sitt heliga berg.
2 Skönt höjer det sig, hela jordens fröjd, berget Sion längst uppe i norr, den store konungens stad.
3 Gud har i dess palatser gjort sig känd såsom ett värn.
4 Ty se, konungarna församlade sig, tillhopa drogo de fram.
5 De sågo det, då häpnade de; de förskräcktes, de flydde.
6 Bävan grep dem där, ångest lik en barnaföderskas.
7 Så krossar du Tarsis-skepp med östanvinden.
8 Såsom vi hade hört, så fingo vi se det, i HERREN Sebaots stad, i vår Guds stad; Gud håller den vid makt till evig tid. (Sela)
9 Vi tänka, o Gud, på din nåd, när vi stå i ditt tempel.
10 Såsom ditt namn, o Gud, så når ock ditt lov intill jordens ändar; din högra hand är full av rättfärdighet.
11 Sions berg glädje sig, Juda döttrar fröjde sig, för dina domars skull.
12 Gån omkring Sion och vandren runt därom, räknen dess torn;
13 given akt på dess murar, skriden genom dess palatser, så att I kunnen förtälja därom för ett kommande släkte.
14 Ty sådan är Gud, vår Gud, alltid och evinnerligen; intill döden skall han ledsaga oss.