Psaltaren 48

1 En sång, en psalm av Koras söner. Stor är HERREN och högt lovad, i vår Guds stad, på sitt heliga berg.

Psalmus cantici. Filiis Core, secunda sabbati. Magnus Dominus et laudabilis nimis, in civitate Dei nostri, in monte sancto ejus.

2 Skönt höjer det sig, hela jordens fröjd, berget Sion längst uppe i norr, den store konungens stad.

Fundatur exsultatione universæ terræ mons Sion; latera aquilonis, civitas regis magni.

3 Gud har i dess palatser gjort sig känd såsom ett värn.

Deus in domibus ejus cognoscetur cum suscipiet eam.

4 Ty se, konungarna församlade sig, tillhopa drogo de fram.

Quoniam ecce reges terræ congregati sunt; convenerunt in unum.

5 De sågo det, då häpnade de; de förskräcktes, de flydde.

Ipsi videntes, sic admirati sunt, conturbati sunt, commoti sunt.

6 Bävan grep dem där, ångest lik en barnaföderskas.

Tremor apprehendit eos; ibi dolores ut parturientis:

7 Så krossar du Tarsis-skepp med östanvinden.

in spiritu vehementi conteres naves Tharsis.

8 Såsom vi hade hört, så fingo vi se det, i HERREN Sebaots stad, i vår Guds stad; Gud håller den vid makt till evig tid. (Sela)

Sicut audivimus, sic vidimus, in civitate Domini virtutum, in civitate Dei nostri: Deus fundavit eam in æternum.

9 Vi tänka, o Gud, på din nåd, när vi stå i ditt tempel.

Suscepimus, Deus, misericordiam tuam in medio templi tui.

10 Såsom ditt namn, o Gud, så når ock ditt lov intill jordens ändar; din högra hand är full av rättfärdighet.

Secundum nomen tuum, Deus, sic et laus tua in fines terræ; justitia plena est dextera tua.

11 Sions berg glädje sig, Juda döttrar fröjde sig, för dina domars skull.

Lætetur mons Sion, et exsultent filiæ Judæ, propter judicia tua, Domine.

12 Gån omkring Sion och vandren runt därom, räknen dess torn;

Circumdate Sion, et complectimini eam; narrate in turribus ejus.

13 given akt på dess murar, skriden genom dess palatser, så att I kunnen förtälja därom för ett kommande släkte.

Ponite corda vestra in virtute ejus, et distribuite domos ejus, ut enarretis in progenie altera.

14 Ty sådan är Gud, vår Gud, alltid och evinnerligen; intill döden skall han ledsaga oss.

Quoniam hic est Deus, Deus noster in æternum, et in sæculum sæculi: ipse reget nos in sæcula.