Psaltaren 47

1 För sångmästaren; av Koras söner; en psalm. Klappen i händerna, alla folk, höjen jubel till Gud med fröjderop.

Neghmichilerning béshigha tapshurulup oqulsun dep, Korahning oghulliri üchün yézilghan küy: — Barliq qowmlar, Xudani alqishlanglar! Uninggha yuqiri awazinglar bilen xushalliq tentenisini yangritinglar!

2 Ty HERREN är den Högste, fruktansvärd är han, en stor konung över hela jorden.

Chünki Hemmidin Aliy Bolghuchi, Perwerdigar, dehshetlik we heywetliktur, Pütkül jahanni sorighuchi büyük Padishahtur.

3 Han tvingar folk under oss och folkslag under våra fötter.

U bizge xelqlerni boysundurup, Bizni el-milletler üstige hakim qilidu.

4 Han utväljer åt oss vår arvedel, Jakobs, hans älskades, stolthet. (Sela)

U biz üchün mirasimizni tallap, Yeni Özi söygen Yaqupning pexri bolghan zéminni békitip berdi. (Sélah)

5 Gud har farit upp under jubel, HERREN, under basuners ljud.

Xuda tentene sadasi ichide, Perwerdigar sunay sadasi ichide yuqirigha kötürüldi;

6 Lovsjungen Gud, lovsjungen; lovsjungen vår konung, lovsjungen.

Xudagha naxsha-küy éytinglar, naxsha-küy éytinglar! Padishahimizgha naxsha-küy éytinglar, naxsha-küy éytinglar!

7 Ty Gud är konung över hela jorden; lovsjungen honom med en sång.

Xuda pütkül jahanning padishahidur; Zéhninglar bilen uninggha naxsha-küy éytinglar!

8 Gud är nu konung över hedningarna, Gud har satt sig på sin heliga tron.

Xuda eller üstide höküm süridu; U Özining pak-muqeddeslikining textide olturidu.

9 Folkens ypperste hava församlat sig till att bliva ett Abrahams Guds folk. Ty Gud tillhöra de som äro jordens sköldar; högt är han upphöjd.

El-yurtlarning kattiliri jem bolup, Ibrahimning Xudasining xelqige qoshuldi; Chünki jahandiki barliq qalqanlar Xudagha tewedur; U neqeder aliydur!