Psaltaren 47

1 För sångmästaren; av Koras söner; en psalm. Klappen i händerna, alla folk, höjen jubel till Gud med fröjderop.

Dem Sangmeister. Ein Psalm der Söhne Korahs.

2 Ty HERREN är den Högste, fruktansvärd är han, en stor konung över hela jorden.

Ihr Völker alle, klatscht in die Hände, / Jauchzt Elohim mit Jubelschall!

3 Han tvingar folk under oss och folkslag under våra fötter.

Denn Jahwe ist hoch, ist furchtbar, / Ein großer König in aller Welt.

4 Han utväljer åt oss vår arvedel, Jakobs, hans älskades, stolthet. (Sela)

Er beugte Völker unter uns / Und legte uns Leute zu Füßen.

5 Gud har farit upp under jubel, HERREN, under basuners ljud.

Er wählte uns unser Erbe aus, / Die Herrlichkeit Jakobs, den er liebt. (Sela)

6 Lovsjungen Gud, lovsjungen; lovsjungen vår konung, lovsjungen.

Elohim steigt unter Jauchzen empor, / Jahwe beim Klange des Widderhorns.

7 Ty Gud är konung över hela jorden; lovsjungen honom med en sång.

Lobsingt Elohim, lobsinget! / Lobsingt unserm König, lobsinget!

8 Gud är nu konung över hedningarna, Gud har satt sig på sin heliga tron.

Denn aller Welt König ist Elohim. / Singt ihm ein Huldigungslied!

9 Folkens ypperste hava församlat sig till att bliva ett Abrahams Guds folk. Ty Gud tillhöra de som äro jordens sköldar; högt är han upphöjd.

Königlich herrscht Elohim über Völker, / Elohim sitzt auf seinem heiligen Thron. Der Völker Fürsten versammeln sich / Als Volk des Gottes Abrahams. / Denn der Erde Schilde sind Elohims. / Er ist gewaltig erhaben!