Psaltaren 46
1 För sångmästaren; av Koras söner; till Alamót; en sång. Gud är vår tillflykt och vår starkhet, en hjälp i nöden, väl beprövad.
Ya Mukulu wa Bayimbi: Zabbuli ya Batabani ba Koola. Katonda kye kiddukiro kyaffe, era ge maanyi gaffe; omubeezi ddala atabulawo mu kulaba ennaku.
2 Därför skulle vi icke frukta, om än jorden omvälvdes och bergen vacklade ned i havsdjupet;
Kyetunaavanga tulema okutya, ensi ne bw’eneeyuuguumanga, ensozi ne bwe zinaasiguulukukanga ne zigwa mu buziba bw’ennyanja;
3 om än dess vågor brusade och svallade, så att bergen bävade vid dess uppror. (Sela)
amazzi g’ennyanja ne bwe ganaayiranga ne gabimba ejjovu ensozi ne zikankana olw’okwetabula kwago.
4 En ström går fram, vars flöden giva glädje åt Guds stad, åt den Högstes heliga boning.
Waliwo omugga, emyala gyagwo gisanyusa ekibuga kya Katonda, kye kifo ekitukuvu ekya Katonda Ali Waggulu Ennyo.
5 Gud bor därinne, den vacklar icke; Gud hjälper den, när morgonen gryr.
Tekirigwa kubanga Katonda mw’abeera. Katonda anaakirwaniriranga ng’obudde bunaatera okukya.
6 Hedningarna larma, riken vackla; han låter höra sin röst, då försmälter jorden.
Amawanga geetabula, obwakabaka bugwa; ayimusa eddoboozi lye ensi n’esaanuuka.
7 HERREN Sebaot är med oss, Jakobs Gud är vår borg. (Sela)
Mukama ow’Eggye ali naffe, Katonda wa Yakobo kye kigo kyaffe.
8 Kommen och skåden HERRENS verk: gärningar som väcka häpnad gör han på jorden.
Mujje, mulabe Mukama by’akola, mulabe nga bw’afaafaaganya ensi.
9 Han stillar strider intill jordens ända, bågen bryter han sönder och bräcker spjutet, i eld bränner han upp stridsvagnarna.
Y’akomya entalo mu nsi yonna; akutula emitego gy’obusaale, effumu alimenyaamenya; amagaali n’engabo abyokya omuliro.
10 "Bliven stilla och besinnen att jag är Gud; hög varder jag bland hedningarna, hög på jorden."
Musiriikirire mutegeere nga nze Katonda. Nnaagulumizibwanga mu mawanga. Nnaagulumizibwanga mu nsi.
11 HERREN Sebaot är men oss, Jakobs Gud är vår borg. (Sela)
Katonda ow’Eggye ali naffe; Katonda wa Yakobo kye kigo kyaffe.
