Psaltaren 45

1 För sångmästaren, efter "Liljor"; av Koras söner; en sång, ett kväde om kärlek. Mitt hjärta flödar över av sköna ord; jag säger: min dikt gäller en konung; en snabb skrivares penna är min tunga.

MONGIONG i kin wiada kaul kaselel apot; i pan kaule ki duen Nanmarki amen, lo i rasong pensil en sauninting koiok amen.

2 Du är den skönaste bland människors barn, ljuvlighet är utgjuten över dina läppar; så se vi att Gud har välsignat dig evinnerligen.

Komui ta me kaselel sang aramas karos; meid kaselel silang omui; i me Kot kapai kin komui ta kokolata.

3 Omgjorda din länd med ditt svärd, du hjälte, i ditt majestät och din härlighet.

Pira wong omui kodlas ni longelong omui, komui ol komad, o kapwata kin komui!

4 Och drag så åstad, lyckosam i din härlighet, till försvar för sanning, för ödmjukhet och rättfärdighet, så skall din högra hand lära dig underbara gärningar.

Komui en pwaida ni omui kapwat. Kom kotiwei, pwen sauasa me melel, o me luet akan, pwen kolekol ong ir me pung. Lim omui maun ap pan wia dodok kapuriamui.

5 Skarpa äro dina pilar; folk skola falla för dig; konungens fiender skola träffas i hjärtat.

Kanangan omui kasik katieu me kong — wei kan kin lodi ong komui —; re kin lel ong nan mongiong en imwintiti en nanmarki.

6 Gud, din tron förbliver alltid och evinnerligen; ditt rikes spira är rättvisans spira.

Maing Kot, mol omui pan duedueta kokolata; o sokon en wei omui me sokon en pung apot.

7 Du älskar rättfärdighet och hatar orättfärdighet; därför har Gud, din Gud, smort dig med glädjens olja mer än dina medbröder.

Kom kin pok ong me pung ap tataki tiak sued; i me Kot, omui Kot, keie kin komui le en kaperen mon omui warok kan.

8 Av myrra, aloe och kassia dofta alla dina kläder; från elfenbenspalatser gläder dig strängaspel.

Omui likau kan kin pomauki mire, aloe, o kasia ni omui pedoi sang tanpas omui im elpenpain, komui kin polauleki kaul o arp.

9 Konungadöttrar har du såsom tärnor i ditt hov, en drottning står vid din högra sida, i guld från Ofir.

Sapwilim en Nanmarki seripein ko mi nan pung en toun tanpas omui; li Nanmarki a kotikot ni pali maun omui kapwateki kold en opir.

10 Hör, dotter, och giv akt, och böj ditt öra härtill: Förgät nu ditt folk och din faders hus,

Nai seripein koe rong, o kilang, o kapaikedi salong om, o monokela sap om o sau om akan.

11 och må konungen få hava sin lust i din skönhet; ty han är din herre, och för honom skall du falla ned.

Nanmarki ap pan peren kida mom om kaselel; pwe i om Kaun, a koe en kaudoki ong i.

12 Se, dottern Tyrus, ja, de rikaste folk söka nu att vinna din ynnest med skänker.

Nain Tirus, me kapwapa re’rail pan wado kisakis; o ngidingid re om.

13 Idel härlighet är hon, konungadottern i gemaket: av guldvirkat tyg består hennes dräkt,

Sapwilim en Nanmarki seripein, me mi lole, meid kaselel ni mongiong i, a kapwateki likau kold.

14 i brokigt vävda kläder föres hon till konungen; jungfrur, hennes väninnor, följa henne åt; de ledas in till dig.

A pan pakaluala ren Nanmarki ni a likau lingan o a warok peinekap akan, me idauen i, kompoke pa, pan kalua dong komui.

15 Under glädje och fröjd föras de fram, de tåga in i konungens palats.

Re pan kalua irail ki peren o ngisingis, o re kin pedelong ong nan tanpas en Nanmarki.

16 I dina fäders ställe skola dina söner träda; dem skall du sätta till furstar överallt i landet.

Noumui manakap akan pan wiliandi sam omui kan; i me kom pan kasapwiladang saupeidi en sap akan karos.

17 Ditt namn vill jag göra prisat bland alla kommande släkten; så skola ock folken lova dig, alltid och evinnerligen.

I pan tamanda mar omui ni di kan karos; i me wei kan karos pan kapinga komui kokolata.