< Psaltaren 44 >
1 För sångmästaren; av Koras söner; en sång. Gud, med våra öron hava vi hört, våra fäder hava förtäljt därom för oss: om den gärning du gjorde i deras dagar, i forntidens dagar.
Por el jefe de los músicos. Por los hijos de Coré. Un salmo contemplativo. Hemos escuchado con nuestros oídos, Dios; nuestros padres nos han contado el trabajo que hicisteis en sus días, en los días de antaño.
2 Det var du som med din hand utrotade hedningarna, men planterade dem; du fördärvade andra folk, men dem lät du utbreda sig.
Has expulsado a las naciones con tu mano, pero tú los plantaste. Has afligido a los pueblos, pero los difundes en el extranjero.
3 Ty icke med sitt svärd intogo de landet, och deras egen arm gav dem icke seger, utan din högra hand och din arm och ditt ansiktes ljus, ty du hade behag till dem.
Porque no obtuvieron la tierra en posesión por su propia espada, ni su propio brazo los salvó; sino tu mano derecha, tu brazo y la luz de tu rostro, porque les fuiste favorable.
4 Du, densamme, är min konung, o Gud; så tillsäg nu Jakob seger.
Dios, tú eres mi Rey. ¡Comando victorias para Jacob!
5 Med din hjälp kunna vi stöta ned våra ovänner och i ditt namn förtrampa våra motståndare.
A través de ti, derrotaremos a nuestros adversarios. Por tu nombre, aplastaremos a los que se levantan contra nosotros.
6 Ty icke på min båge förlitar jag mig, och mitt svärd kan icke giva mig seger;
Porque no confiaré en mi arco, ni mi espada me salvará.
7 nej, du giver oss seger över våra ovänner, och dem som hata oss låter du komma på skam.
Pero tú nos has salvado de nuestros adversarios, y han avergonzado a los que nos odian.
8 Gud lova vi alltid, och ditt namn prisa vi evinnerligen. (Sela)
En Dios nos hemos jactado todo el día. Daremos gracias a tu nombre por siempre. (Selah)
9 Och dock har du nu förkastat oss och låtit oss varda till blygd, och du drager icke ut med våra härar.
Pero ahora nos has rechazado y nos has deshonrado, y no salgan con nuestros ejércitos.
10 Du låter oss vika tillbaka för ovånnen, och de som hata oss taga sig byte.
Nos haces retroceder ante el adversario. Los que nos odian se apropian del botín.
11 Du låter oss bliva uppätna såsom får, och bland hedningarna han du förstrött oss.
Nos has hecho como ovejas para comer, y nos han dispersado entre las naciones.
12 Du säljer ditt folk för ett ringa pris, stor är icke den vinst du har gjort därpå.
Vendes a tu pueblo por nada, y no han ganado nada con su venta.
13 Du låter oss bliva till smälek för våra grannar, till spott och hån för dem som bo omkring oss.
Nos conviertes en un reproche para nuestros vecinos, una burla y un escarnio a los que nos rodean.
14 Du gör oss till ett ordspråk bland hedningarna, du låter folken skaka huvudet åt oss.
Nos has convertido en un sinónimo entre las naciones, una sacudida de cabeza entre los pueblos.
15 Hela dagen är min smälek inför mig, och blygsel höljer mitt ansikte,
Todo el día mi deshonra está ante mí, y la vergüenza cubre mi cara,
16 när jag hör smädarens och lastarens tal, när jag ser fienden och den hämndgirige.
ante la burla de quien reprocha y abusa verbalmente, por el enemigo y el vengador.
17 Allt detta har kommit över oss, och vi hava dock icke förgätit dig, ej heller svikit ditt förbund.
Todo esto se nos ha venido encima, pero no te hemos olvidado. No hemos sido falsos a su pacto.
18 Våra hjärtan avföllo icke, och våra steg veko ej av ifrån din väg,
Nuestro corazón no ha retrocedido, ni nuestros pasos se han desviado de tu camino,
19 så att du därför har krossat oss i schakalers land och övertäckt oss med dödsskugga.
aunque nos hayas aplastado en la guarida de los chacales, y nos cubrió con la sombra de la muerte.
20 Om vi hade förgätit vår Guds namn och uträckt våra händer till en främmande gud,
Si hemos olvidado el nombre de nuestro Dios, o extender nuestras manos a un dios extraño,
21 månne icke Gud skulle hava utrannsakat det, han som känner hjärtats lönnligheter?
¿No buscará Dios esto? Porque él conoce los secretos del corazón.
22 Nej, för din skull varda vi dödade hela dagen och bliva aktade såsom slaktfår.
Sí, por tu causa nos matan todo el día. Se nos considera como ovejas para el matadero.
23 Vakna upp; varför sover du, Herre? Vakna, förkasta oss icke för alltid.
¡Despierta! ¿Por qué duermes, Señor? ¡Levántate! No nos rechaces para siempre.
24 Varför döljer du ditt ansikte och förgäter vårt lidande och trångmål?
¿Por qué ocultas tu rostro? ¿y olvidar nuestra aflicción y nuestra opresión?
25 Se, vår själ är nedböjd i stoftet, vår kropp ligger nedtryckt till jorden.
Porque nuestra alma se inclina hacia el polvo. Nuestro cuerpo se aferra a la tierra.
26 Stå upp till vår hjälp, och förlossa oss för din nåds skull.
Levántatepara ayudarnos. Redímenos por tu amorosa bondad.